Här kan du läsa om saker som har påverkat mig i mitt liv. Såsom mina barn, mina fyra äktenskap och mina liv i Rwanda respektive Colombia. Om mina fordon och mina boenden. Och mina djur. Här lägger jag också upp episoderna i den nya filmen om mitt liv.
Sista veckan i juli är det cruising i Hudiksvall. Min lilla Citroën 2CV var som en katt bland hermelinerna, från fel land och i fel storlek. Publiken var nyfiken på lillcittran och jag fick svara på många frågor i bilköerna på Hamngatan.
Jag har haft Citroën 2 CV sedan 1965. Den första var av årsmodell 1955 och kostade under tusen kronor. Den senaste är av årsmodell 1987 och kostade över hundra tusen kronor. Nyss kom jag över en smalfilm från 1968 när vi körde rally på en åker.
I likhet med de flesta (men inte alla) människor har jag mina egenheter . En del av egenheterna gillar jag, medan jag förmodligen skulle ha mått bättre om jag hade sluppit andra. I Bjuråker säger man om en del människor att dit det bär, bär det. Sådan är jag.
När jag döstädar i min lägenhet ser jag hur många tröjor jag har, De flesta har något tryck på fram- eller baksidan. Det som gör döstädning så tidsödande är att varje föremål väcker minnen och så är det också med mina tröjor, som kan fungera som en minnesbank.
Utanför en bokhandel i Medellín bad ett tv-team om att få intervjua mig om mitt författarskap och vad jag tyckte om Medellín. Som den linslus jag är tackade jag förstås ja, och fick utbreda mig om hur bra liv jag hade. Något överdrivet, men vad gör man inte för konsten?
Ardennerstoet Tina hade jag i 23 år och jag körde henne i skogsbruket och jordbruket. Hon var en mycket klok häst, och hovslagarens favorit. De flesta valde en nordsvensk som arbetshäst, men min favorit var alltid ardenner.
Min vän Sten Bunne var ett musikgeni. När jag rensade min hårddisk dök det upp några videofilmer med honom. Jag hade just köpt min videokamera, så den invigdes på Varvsgatan 10 i Hudiksvall i maj 2020. Några låtar och en berättelse om Stens hus under åren.
Grupptillhörighet är ett uråldrigt fenomen. För min del var det tydligt i min ungdom. Elvis eller Tommy, knutte eller dixie, Fleischmann eller Märklin. Ibland valde jag inte utifrån egna preferenser utan på grund av att någon jag gillade tyckte på ett visst sätt ... eller tvärtom.
Jag fick en stroke 2019 och transporterades i ambulans till Hudiksvalls Sjukhus. Det var ett äventyr både för dottern Stina och för mig. Speciellt lustigt att personalen sa "vi" när man menar "du". Typ "Nu ska vi ta av oss tröjan" och "Har vi kunnat kissa i natt?"
E-handeln är ofta utsatt för bedrägerier, dvs någon gör en beställning i ett offers namn och lyckas komma åt varorna medan fakturan går till offret. Men detta förekom redan på den analoga tiden. Här är den rafflande historien om bedrägeriet mot Björn Lundén Information AB 1997.
Höjdpunkten i min teaterkarriär var när jag var med som skådespelare, dansare och sångare i musikalen Spelman på taket. Den gick i över hundra föreställningar på Uppsala stadsteater 1969. Och innan dess var det amatörteater på teaterföreningen Arken.
Backyard Ultra Marathon är en fascinerande löpargren. Det koras endast en vinnare, alla andra diskvalificeras. Rundbanan är 6,7 km och starten går varje hel timme. Frank Johan Ahlberg berättar om hur det är att springa 26 varv = 26 timmar = 174 km.
GETÖGAT var en facktidning för getfarmare som jag gav ut 1973–1979. Om getost, getavel, foderhäckar, skinnberedning, mesost, stängsel mm. Jag skrev själv nästan allt och stencilerade tidningen på skolan. Några hundra prenumeranter var det.
Jag har haft två ridhästar i mitt liv, av rasen svenskt varmblod. Tevje, som hade varit pukhäst i vaktparaden hade jag i många år. Med ridhästarna gjorde jag långa semesterritter på upp till 80 mil genom Mellansverige, mest längs skogsbilvägar.
Som prenumerant på Svenska Dagbladet har jag tillgång till tidningens historiska arkiv sedan 1884. Jag roade mig med att söka på "Björn Lundén" och hittade ett trettiotal artiklar om allt mellan himmel och jord, den första från 1960.
