Min karriär inom teatern

av | 7 mars, 2022 | Mitt liv | 4 Kommentarer

Teaterföreningen arken

Min teaterkarriär inleddes med amatörteater på Teaterföreningen Arken i Uppsala. Där var jag med i en pjäs som hette Gropen. Den var skriven av Encio Lundgren som också regisserade. Trots att jag läste manus ett otal gånger inför repetitionerna förstod jag aldrig riktigt vad pjäsen handlade om. Men så var det på sextiotalet – om det var obegripligt var det också genialt.  Min rätt obetydliga roll var ”mannen”. Inte ens något namn hade min rollfigur.

Encio gjorde senare karriär vid stadsteatern i Norrköping och dog av ett astmaanfall 1976. I sin ungdom hade han varit nära vän till Cornelis Vreeswijk.

Cornelis Vreeswijk sjunger titelmelodin i en annan uppsättning av Spelman på taket.

Uppsala stadsteater

Det var Encio som ordnade så att jag fick vara med på en audition på Uppsala stadsteater som 1969 sökte sångare, dansare och statister till sin uppsättning av Spelman på taket, en musikal om människorna i Anatevka, en judisk by i Ukraina. Människorna var lyckliga där tills ryska soldater kom och startade progromerna som ledde till att alla fördrevs från byn. En kuslig upprepning sker i Ukraina just nu, men det hade vi förstås ingen föraning om när vi spelade pjäsen.

Två roller

Till min förvåning klarade jag auditionen till den stora ensemblen. Jag fick två roller, dels som den judiska hattmakaren Jossel, dels som en rysk soldat. Jag hade bara en enda replik i den tre timmar långa föreställningen:

– Ja, jag har ju den (hatten) som jag gjorde åt Lazar Wolf, men den är inte billig.

Den var ju inte så svår att memorera. Dansstegen var svårare. Jag var också stämledare för kören i flera av de stora sångnumren. Det behövdes, eftersom hela uppsättningen gjordes av talskådespelare, med teaterchefen Palle Granditsky i huvudrollen som Tevje. (Min fina ridhäst gav jag senare namnet Tevje).

Pjäsen spelades i Uppsala i en månad, och därpå i Gävle några veckor. Det blev långa bussresor.

Dansnummer

I rollen som rysk soldat ingick ett dansnummer där jag och en annan kille skulle dansa med var sin tjej och bland annat lyfta dem rakt upp i luften på raka armar i finalen. Till min lättnad blev jag av regissören Ulf Fredriksson tilldelad en smärt liten tjej, som borde vara lätt att lyfta upp.

Men en tid in i repetitionerna hade min soldatkollega lyckats manövrera sig till ett partnerbyte, så på min lott föll ett betydligt yppigare lyftobjekt. Hon såg min skrämda min och viskade:

En söt uppnäsa

– Jag förstår vad du tänker, men du tänker fel. Mig får du upp lätt som en plätt, för till skillnad mot henne där är jag proffs. på sådant här. Hemligheten är att du ska knäa lätt, ta ett fast tag i mina armhålor och låta mig glida upp så tätt intill dig att du får en söt liten uppnäsa varje gång.

Och det gjorde jag, och det gick hur lätt som helst. Den andra tjejen var blyg och ville inte ha kroppskontakt med sin soldat. Därmed blev han tvungen att lyfta henne på armlängds avstånd, och det var ansträngande.

Det kändes lite häftigt att se sitt namn i programbladet bland berömdheterna i de andra rollerna. Ovanför mig står Bodil Mannheimer.

Korrupt teaterchef

DetSomliga uppfattade det som korrupt att teaterchefen Granditsky hade tillskansat sig huvudrollen i musikalen, så han var inte jättepopulär i ensemblen. Det gjordes därför en del hyss på scenen.

Bland annat skulle Tevje inför fördrivningen från Anatevka lasta några lådor på sin mjölkkärra. De andra skådespelarna tyckte att Palle spelade över när han stånkade och svor vid ilastningen. Så man hade mixtrat med kärran så att när han langade upp den första lådan, så vek kärran sig platt på scengolvet. Palle fann sig dock snabbt och ropade på oss, som stod och skrattade i kulisserna. Vi blev inkallade på scenen för att med hugg och slag tvingas att laga kärran. Publiken trodde att det hörde till pjäsen.

Teaterchefen och tillika huvudrollsinnehavaren Palle Granditsky.
(Foto: Teater Giljotin)

4 Kommentarer

  1. Håkan Carlberg

    Vilken härlig och kreativ tid du haft i teatervärlden! Så spännande och jag gissar att din teaterkarriär fortast under ditt liv som entreprenör.

    Svara
    • Björn Lundén

      Hej Håkan! Ja, det var verkligen en härlig tid, och det var då jag märkte att jag gillade att stå på scen. Det har jag fortsatt med, senare som lärare och föreläsare, med en höjdpunkt i Krakow för inte så länge sedan, vilket jag har beskrivit i ett annat blogginlägg. Mvh Björn

      Svara
  2. Erik A

    Du har hunnit med så många upplevelser och engagemang av de mest skiftande slag. Och det är kul att du delar med dig av av dina intressanta äventyr

    Svara
    • Björn Lundén

      Hej Erik, ja jag har varit en orolig själ, inte haft tålamodet att hålla mig fast vid en enda och viktig sak. Men jag har haft väldigt kul, och jag är glad över att du tycker att det är roligt att läsa om mina äventyr. Det är kära minnen för mig. Mvh Björn

      Svara

Skicka en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras.

Prenumerera på mina blogginlägg

Om du prenumerar här nedan, så kommer du att få ett e-post meddelande när jag publicerar nya inlägg. Du kan när som helst välja att avregistrera dig.