Lysande bokidé

Jag har en bokidé som enligt min mening är strålande, eller är det så att varje författare tycker att den senaste idén är genial? Om inte Jan Myrdal hade lagt beslag på namnet för sin jagroman hade jag kallat min bok Gubbsjuka. Men jag får hitta på något annat.

Äldre mäns intresse för unga tjejer

Jag vill alltså skriva en bok om gubbsjuka, som förenklat kan beskrivas som äldre mäns intresse för unga tjejer. Dock inte barn, för då handlar det om pedofili, vilket är något helt annat. Det blir ingen roman, utan en populärmedicinsk handbok på ungefär hundra sidor om den här sjukdomen.  För det är klart att det är en sjukdom, det hörs ju på namnet. Ungefär som blödarsjuka eller påssjuka.

Seriös studie

I början av boken av ska läsaren vara övertygad om att det handlar om en seriös studie av en spridd och farlig sjukdom i stil med lepra, ebola eller gula febern och där författaren modigt och med risk för att själv bli smittad har gett sig in i de gubbsjukas värld. Medan läsandet fortskrider är det meningen att läsaren ska börja vackla och misstänka att författaren driver med läsaren. Först i slutet av boken ska man vara övertygad om att så är fallet.

Sjukdomens namn

Sjukdomens namn är också intressant. Finns det synonymer? Finns det något latinskt namn och vad heter sjukdomen på de stora språken mandarin, engelska, spanska och arabiska? Namnet antyder att det endast är den manliga delen av befolkningen som är i riskgruppen och dessutom endast bland något äldre. En särskild studie ägnas åt hur långt ner i åldrarna den kan uppträda. En tjugoårig man kan knappast anses drabbad av gubbsjuka om han blir förtjust i en sextonåring, men hur är det med en trettiofemåring? Kryper debuten ner i åldrarna?

Smittvägar

Därefter tänker jag gå över till sjukdomens förlopp, hur de begynnande symptomen ser ut och hur lång inkubationstiden normalt är. Dödligheten i de olika populationerna är förstås intressant och likaså om man förvärvar immunitet med tiden. Hur gubbsjuka smittar är omstritt, om den smittar genom beröring, genom utbyte av kroppsvätskor eller om det är ett luftburet virus där munskydd hjälper. En omständighet som ökar smittspridningen är att de drabbade fullständigt saknar sjukdomsinsikt.

Geografisk spridning

Den geografiska spridningen är mycket intressant och studier har visat att den riktigt farliga varianten av sjukdomen är begränsad till Nordeuropa och Nordamerika. Det verkar som om Sverige är ovanligt hårt drabbat. Det är klarlagt att det finns en stark negativ korrelation mellan genomsnittlig utomhustemperatur och sjukdomsfrekvens.

De senaste forskningsrönen

Slutligen tänker jag mig ett omfattande kapitel om hur den fruktade sjukdomen kan botas. Jag ska redogöra för forskningsrönen inom den traditionella medicinen men inte väja för vilka framsteg man har gjort inom alternativmedicinen, främst antroposofiska läkemedel i mycket stor spädning. En skola hävdar att sjukdomen är helt psykisk och att olika former av terapier är verkningsfulla, främst kognitiv beteendeterapi, KBT. Detta spår kommer jag dock att avfärda som nonsens och göra en jämförelse med exempelvis påssjuka som knappast heller kan botas med psykoterapi.

Kosten är ett annat intressant spår. Det vore bra att göra en stor jämförande studie. Där kan man se om vegetarianer eller de som äter stenålderskost är överrepresenterade i det nationella gubbsjukeregistret som bör inrättas så snart Etikprövningsmyndigheten har gett sitt godkännande.

Patientföreningar

Gubbsjuka hör till de sjukdomar som kallas autofelicitas. Med det menas att den sjuke inte vill botas; den sjuke blir lycklig av att vara sjuk. Det kan jämföras med en inbiten rökare som inte vill sluta. Den gubbsjuke tyr sig gärna till sina olyckskamrater och finner tröst i att veta att också andra är sjuka. Ett forskningsuppslag vore att inrätta patientföreningar efter samma mönster som för andra nedvärderade sjukdomar. Stomiföreningar är ett bra exempel.

Jag skriver han hela tiden och det är korrekt att de allra flesta som drabbas är äldre män. Det finns dock också en kvinnlig variant som brukar kallas tantsjuka och som i princip fungerar på samma sätt. Det stöd som finns i samhället för de tantsjuka från feministiskt håll saknas helt och hållet för de gubbsjuka. 

Med i min roman

Det som är gemensamt för dem som drabbas av sjukdomen är att den sjuke har en positiv syn på sin egen ungdom och längtar tillbaka till den tid då han var ung, frisk, stark och entusiastisk, egenskaper som brukar avta med åldern. Det uppstår ett slags symbios, där den äldre parasiterar på den yngres ungdom ungefär som vissa växter i djungeln parasiterar på ett träd eller någon annan växt. Jag har med ett sådant avsnitt i romanen En skymt av paradiset, där den åldrade världsberömda konstnären Sigurd Storgårdz unga hustru Laura Camargo berättar för huvudpersonen pastorn Martin Luthersen om den här formen av symbios. Du kan läsa om den romanen i det här inlägget.