Sammanfattning och uppdatering av en uppsats av Björn Lundén, framlagd vid högre seminariet i teoretisk filosofi vid Uppsala universitet 1970.

Observera att på den tiden använde man uttrycket ”han” oreflekterat. Jag har behållit detta sätt att skriva.

Logisk relation

Inte ont eller gott

Frihet brukar betraktas som ett värdeladdat begrepp och i litteraturen vimlar det av frihetsbegrepp. Men många av dem handlar inte egentligen om frihet, utan om politik, moral och etik. Enligt min mening kan frihet inte sägas vara något ont eller gott. Det är uteslutande en objektivt påvisbar relation. Det är därför som jag lade fram den här uppsatsen i ämnet teoretisk filosofi och inte praktisk filosofi.

Relation mellan agenter

Frihet är en relation mellan två subjekt, X och Y, (versala bokstäver) som kallas agenter. En agent kan vara en fysisk person (människa) eller en grupp av personer. Den kan också vara en organisation (exempelvis en stat) en förening eller ett företag. En fråga som jag inte besvarar är om Gud kan vara en agent.

Man uttrycker sig som att X är fri gentemot Y eller att X har frihet gentemot Y. Att vara fri är synonymt med att ha frihet.

Man kan uttala att Ukraina har frihet gentemot Ryssland eller att svenskarna har en hög grad av frihet, men dessa utsagor blir meningslösa (i ordets egentliga och filosofiska innebörd) utan tillägget i följande stycke.

Avseende på en viss handling

För att frihetsrelationen ska bli meningsfull krävs det ytterligare en komponent, som jag kallar x (jag använder gemena bokstäver för handlingarna). x står för en viss definierad handling, något som en agent (i det här fallet X) gör. Det hela blir alltså en treledsrelation av typen R(X,Y,x), där R står för en relation, X och Y för agenter och x för en handling eller en mängd av handlingar.

En korrekt frihetsutsaga är (antar jag) att Ukraina har frihet gentemot Ryssland att använda svenskt utsäde i sina odlingar. Men det är inte korrekt att påstå att Ukraina har frihet gentemot Ryssland med avseende på att gå med i NATO.

Ofrihet

Motsatsen till frihet är ofrihet. Y kan göra X ofri. Om R står för ofri, betyder relationen R(X,Y,x) ”X är gentemot Y ofri att göra x” eller ”Y gör X ofri att göra x”. Mer om ofrihet kommer jag till senare.

Beteende och handling

Ett overt beteende är ett omedelbart observerbart beteende. Ett covert beteende är inte omedelbart observerbart.

Coverta beteenden är inre beteenden som tankar, känslor, önskningar och kroppsförnimmelser. Exempelvis att jag ryser vid tanken på att tvinga en annan människa till att ha sex med mig.

Ett frivilligt och overt beteende är det som jag kallar handling och som betecknas x, y, z, x1, y1, z1, x2 … osv.

Ett ofrivilligt overt beteende är till exempel att gå i sömnen eller att bli släpad in i en fängelsecell.

Minst ett alternativ

Det är en handling endast när minst två beteenden är öppna för agenten i en viss situation. När X utför handlingen x ska det alltid finnas minst en alternativ handling, nämligen den handlingsmängd som består i att inte göra x, nämligen non-x.
Om x = att rösta så är non-x = att inte rösta (inte ens att rösta blankt).

Om x = att rösta på Socialdemokraterna så är non-x = handlingsmängden att rösta på något annat parti eller att inte rösta alls eller att rösta blankt.

Här skiljer sig definitionen från vad man i dagligt tal kallar en handling.

Påverkan

Y påverkar X att göra x är lika med att X väljer och gör x som resultat av någon handling y utförd av Y.

En bilförsäljare påverkar en spekulant att köpa en viss grön bil.

Att Y påverkar X att göra x innebär följande (samtliga villkor ska vara uppfyllda):

• Före Y:s handling y hade X inte bestämt sig för att göra x (detta är inte detsamma som att han har bestämt sig för att göra non-x).
• Y utför en handling y (påverkanshandlingen).
• X beslutar sig för att göra x.
• x beror på y.
• X utför verkligen x.

I exemplet med bilförsäljaren föreligger inte påverkan om jag har beslutat mig för att köpa den gröna bilen redan när jag kommer in på bilfirman, fastän försäljarens svada stoppar mig från att tala om det innan han har fullföljt sin försäljnings­demonstration. Det vore dock konstigt att påstå att bil­försäljaren har misslyckats med att påverka mig att köpa bilen när jag har lämnat bilfirman efter att ha undertecknat ett köpekontrakt. Uttrycket ”påverka någon att göra något som han redan har beslutat sig för” saknar mening. (I ovanstående fall kan däremot bilfirman genom sina annonser ha påverkat mig att köpa bilen).

Om jag inte har beslutat mig för att köpa bilen och försäljaren inte har fått mig att ändra mig, kan man säga att han har misslyckats med att påverka mig att köpa bilen.

Tre former av påverkan

Man kan påverka genom

• övertalning
• avskräckning
• betingning.

Övertalning

Y kan påverka X att göra x genom att övertala honom att göra x. Y:s övertalningshandling y behöver inte vara avsiktlig.

Genom att i översvallande ordalag berätta för alla som vill höra på (och även för dem som inte vill det) hur trevligt det är att dricka god öl på Restaurang APA i Hudiksvall kanske jag påverkar många att gå dit, vilket medför att det inte finns något ledigt bord för mig när jag kommer dit. Denna konsekvens var aldrig min avsikt att få till stånd.

Avskräckning

Y kan påverka X att göra non-x genom att avskräcka honom från att göra x, dvs hota med obehagliga konsekvenser om han gör x.

Våra svenska lagar är inte utformade som övertalande imperativer (”stjäl inte!”), utan som avskräckande indikativer (”Brottsbalken 8:1, Den som olovligen tager vad annan tillhör med uppsåt att tillägna sig det, dömes, om tillgreppet innebär skada, för stöld till fängelse i högst två år.”).

Detta till skillnad från upplägget i tio Guds bud i Bibeln.

Avskräckandet behöver inte vara klart uttryckt i tal eller skrift.

Enbart den stora militära styrkan hos Israel kan fungera avskräckande på grannländerna så att de avstår från att invadera landet.

Hot om straff är oftast en form av påverkan, men det faktiska utmätandet av straffet är faktiskt ett bevis på att påverkan har misslyckats. Däremot kan själva straffet vara en form av begränsning av X:s frihet, men det är en annan sak.

Gentemot myndigheterna är det straffbart att köra mer än 90 km/tim på en viss vägsträcka. Orsaken till att en trafikant följer föreskriften kan vara att

• Han har för avsikt att köra fortare, men vid tanke på eventuellt bötesstraff (plus förlust av körkortet) anser han inte det vara värt risken och håller ner hastigheten.
• Svärmor i baksätet blir hysterisk om han kör fortare.
• Han har en Citroën 2 CV som inte går fortare än 80 km/tim.

Endast i det första fallet föreligger avskräckande och påverkan från myndigheternas sida. Givetvis påverkar inte myndigheterna den som kör över 90 km/tim – oavsett om han åker fast eller inte.

Betingning

Att betinga någon att handla på ett visst sätt är att utbilda en vana hos honom att handla så.

I början av militärtjänstgöringen påverkar befälen rekryterna att hälsa genom avskräckning – ända tills hälsandet har blivit en vana och påverkan genom betingning föreligger i stället.

Övertalning och avskräckning syftar till att få X att medvetet välja en viss handling. Betingning, däremot, syftar till att minska X:s medvetenhet om vilka alternativa handlingar som står öppna för honom i en viss situation.

Manipulering

Y kan antingen göra klart för X att han påverkar honom eller medvetet dölja detta för honom. Det senare kallas manipulering.

När man bli påverkad av reklam är det oftast fråga om övertalning. Genom att framlägga goda argument för att köpa en viss vara kan säljaren påverka oss att köpa den. Det kan också vara fråga om betingning ifall upprepad påverkan får oss att på ett positivt sätt förknippa en viss typ av vara med ett visst fabrikat utan närmare reflexion. Även avskräckande reklam förekommer, exempelvis när en fabrikant hotar med livslång ensamhet om du inte använder deras deodorant.