Enligt den grekiska mytologin var gudinnan Eunomia nära släkt med Zeus. Hon och hennes systrar hade ärvt det gynnsamma ögonblickets gåva av sin mor Themis.
Om detta i samband med konsten att missionera inför sina vänner handlar kortfilmen nedan om, med manus, regi, foto och skådespeleri av mig, Björn Lundén. Andra kortfilmer på bloggen är:
Är du intresserad av att göra undertexter kan du titta på det här inlägget.
Roligt och träffande, också med avslutningen. För visst kan det också vara svårt ibland att dra gränsen för ett var en åsikt slutar och ett mässande/missionerande börjar. Som när ger man uttryck för en åsikt på ett roligt sätt, som t ex me denna video du delat på din blogg och när är det ett missionerande. Det exemplet du tar upp på slutet i videon – om du t ex efterfrågas att prata om detta från en scen, gör du det och beroende på sammanhanget eller inte als för det skulle anses vara ett missionerande?
Hej Mårten, mycket intressant reflektion. Var börjar det likna missionerande? En föreläsning om skatteregler för samfälligheter, är det ett missionerande? Eller om att man inte ska missionera. Det finns flera metanivåer här. Och, mycket riktigt, det beror helt på i vilket sammanhang det hela uppträder. Mycket att fundera på. Mvh Björn