En tillgång som ett garage eller, som i det här fallet, en bro, ska inte bokföras som en tillgång i en samfällighetsförening. Men vad gör man om man ändå felaktigt har gjort det?
I Mål nr F 5971-22 vid Växjö tingsrätt blev det ett hårt utslag där den förlorande parten blev tvungen att betala motpartens rättegångskostnader på 1.791.262 kr.
Där hade samfällighetsföreningen felaktigt tagit upp byggnader för 52 milj kr i balansräkningen. Här stödde man sig på ett utlåtande från PwC, vilket alltså också var felaktigt.
Med denna “tillgång” som grund beslutade stämman att dela ut pengar till de delägande fastigheterna, vilket domstolen underkände.
Här var det alltså fråga om väldigt speciella omständigheter,
Jag har grävt i detta, och läst domen från Mark- och miljödomstolen. Den är nu överklagad till Mark- och Miljööverdomstolen vid Svea Hovrätt och har där målnummer F 8304-25. Där är den idag ännu inte avgjord.
I varje fall skulle det vara bra om Bokföringsnämnden klarade ut hur det skall vara. Det är en sak om pengarna aldrig passerar föreningen, men när de gör det i form av ett lån som föreningen tar kan pengarna sen inte bara få försvinna ut i tomma intet. Det kan fungera om man sköter bokföringen enligt kassaboksprincipen på ett excelblad, men omsätter man flera miljoner måste man enligt min mening ha ett godkänt redovisningssystem och följa standard redovisningsprinciper.
Det är också märkligt att Bokföringslagen stadgar att bokföring skall finnas om tillgångarna överstiger 1,5 miljoner, medan Lagen om förvaltning av samfälligheter kräver att samfällighetsförenings stadgar skall ha uppgifter om räkenskapsperiod, revision och fondavsättning. Det borde vara ett krav att om omsättningen överstiger säg 200.000 kronor skall Bokföringslagen gälla. Räknas inte anläggningar som tillgångar lär få föreningar komma över 1,5 miljoner. En sådan regel gör att kassören vid ev förskingring också kan dömas för bokföringsbrott.
Utgift för anläggning bör inte bokföras som ett underskott, utan möjligen som negativt eget kapital. Snyggast är nog om har redovisar det på tillgångssidan som “Förvaltad anläggning”, då anger man att föreningen inte äger anläggningen. Man kan inte heller göra avskrivningar på anläggningen, eftersom man samtidigt skall göra avsättningar till Underhållsfond. Lös egendom kan däremot avskrivas.
Detta innebär att utgiften för anläggningen aldrig försvinner ur redovisningen.
Hej Erik. Tack för upplysningen om målnumret. Min uppfattning är att målet egentligen inte handlar om hur gemensamhetsansläggningens tillgångar ska bokföras utan om samfällighetsföreningen hade rätt att ge utdelning till medlemmarna. Om samfällighetsföreningen inte är bokföringsskyldig kan ingen dömas för just bokföringsbrott, men självklart för förskingring om kassören gör sig skyldig till det. Så ordning och reda måste råda i vilket fall som helst. Men så här är det alltså: Tillgångarna som är kopplade till gemensamhetsanläggningen ägs inte av samfällighetsföreningen och ska därför inte finnas med i dess balansräkning, vilket däremot skulderna ska. Så är det. Att sedan en ekonom som är van vid andra associationer, exempelvis aktiebolag, vrider sig som en mask, det är något man får ta. Mvh Björn
I domen står följande:
“I och med att byggnaden utgör tillbehör till de idag delägande tomträtterna så är den inte heller någon tillgång som föreningen har skyldighet att redovisa. Föreningen kan inte heller av annat skäl uppta värdet på byggnaden som en tillgång i sin redovisning.”
“Mark- och miljödomstolen bedömer vidare med hänvisning till vad som anförts under föregående rubrik, som behandlar beslutet under punkt nr 6, att det varit fel av föreningen att redovisa byggnaden som en tillgång och därmed även att göra av-skrivningar på denna byggnad. Det finns därutöver en brist avseende avsaknad av underhålls- och förnyelseplan. Underlaget för att kunna ta ett beslut om utdelning är därför felaktigt och beslutet strider därmed mot SFL och bokföringslagen.”
Hej Erik! Jo, jag har läst domen, som inte är särskilt välskriven. Därför handlar mitt blogginlägg inte i om det materiella innehållet i domen, utan om risken för att bli tvungen att betala skyhöga rättegångskostnader om man förlorar ett mål. Mvh Björn
De interna revisorerna i vår samfällighetsförening har kommit med följande kommentar angående bokföringen av gemensamhetsanläggningen.
“Det är därför helt korrekt redovisningsmässigt att föreningen tar upp anläggningens värde i balansräkningen, om det sker som förvaltad egendom eller materiell anläggningstillgång i förvaltningen. Att kräva att tillgångarna helt tas bort är felaktigt; det skulle ge en missvisande bild av anläggningens ekonomiska ställning och därmed påverka möjligheten för framtida kreditbedömning för lån etc. Det är alltså inte ett fel i redovisningen utan en konsekvens av hur samfälligheter ska redovisa förvaltad egendom.”
Tacksam för din synpunkt på detta.
Hej Monika! Revisorerna har fel. Enligt bokföringslagen ska gemensamhetsanläggningen inte tas upp som tillgångar i samfällighetsföreningen, eftersom det inte är samfällighetsföreningen som äger dem. Så enkelt är det. Dessa tillgångar kan aldrig garantera ett lån, eftersom en långivare aldrig kan göra en utmätning av dem. De ägs ju av delägarfastigheterna. Däremot, och det bör en långivare begripa, kan samfällighetsföreningen för att stärka ekonomin och betala tillbaka lån, göra en uttaxering med säkerhet i delägarfastigheterna. Det är så det fungerar och balansräkningen ser “tokig” ut för en person som inte är insatt. Inga tillgångar, bara skulder. Fordran på delägaren blir en direkt exekutionstitel. För övrigt är domen i Mål nr F 5971-22 vid Växjö tingsrätt, Mark- och miljödomstolen intressant, där redovisningen av tillgångarna underkändes och ledde till dryga rättegångskostnader. Den har jag skrivit om i blogginlägget. Mvh Björn
Den redovisningskonsult vi tar hjälp av i vår förening vägrar ta bort våra garage som en anläggningstillgång eftersom vi har lån tagna för ombyggnaden av dem. Hur kan jag övertala henne att de inte ska vara där och att inga avskrivningar ska göras fast vi fortfarande bokför lånen? Och hur får vi vår balansräkning att balansera utan en motpol till lånen?
Hej! Enklast är att hänvisa till Bokföringsnämndens skrift Ideella föreningar m fl, där även samfällighetsföreningar behandlas. På sid 6 står det så här under rubriken Tillgångar i samfällighetsföreningar: Samfällighetsföreningar som förvaltar gemensamhetsanläggningar äger normalt inte gemensamhetsanläggningen, utan den ägs av de fastigheter som har del i samfälligheten. Värdet av anläggningen ska i sådana fall inte bokföras i föreningen och därmed inte tas med i beräkningen av tillgångarnas värde (när man tittar på gränsvärdet för bokföringsskyldighet). Motsvarande gäller för marksamfälligheter. Egendom som föreningen förvärvar för att sköta gemensamhetsanläggningen bokförs normalt i föreningen och tas då
med i beräkningen.
Det blir alltså konstigt i balansräkningen, om man gör en sådan. Det egna kapitalet kan då bli väldigt negativt, men det är helt i sin ordning i just samfällighetsföreningar.
Mvh Björn
Stort tack för ditt svar. Vad säger du om att lägga lånesumman som “lån till delägare” på konto 1360 (möjligen på konto 1380 eller 1510)? Då skulle man ju kunna få balansräkningen att balansera och samtidigt visa att det är alla delägare som är ansvariga för att betala lånet/är borgen för lånet?
Hej Cim! I och med att samfällighetsföreningen inte är bokföringsskyldig kan man bokföra hur man vill. Som traditionell ekonom kanske man är fixerad vid att man inte vill visa negativt eget kapital, men det spelar egentligen inte någon roll. Fast som ekonom skulle jag underkänna din variant, eftersom samfällighetsföreningen inte har någon civilrättslig fordran på delägarna, så länge alla betalar sina uttaxeringar i rätt tid. Mvh Björn
Kan man göra föräldrar ansvariga när deras barn använder min husvägg som bollplank?
Hej Bert! Om det inte hjälper att tala barnen tillrätta kan föräldrarna bli betalningsansvariga om barnen åsamkar ekonomisk skada. Mvh Björn
Får msn rubricera “Rörelsens intäkter” när det gäller i huvudsak avgifter från delägarna?
Hej Bert! Jo, det kan man göra, även om uttaxeringarna egentligen inte är intäkter, utan kapitaltillskott. Mvh Björn
Hej Björn!
Jag är ordförande i en nystartad samfällighetsförening.
Jag blir inte helt klok på det här med vilka som är medlemmar i föreningen.
Vår förening har 6st delägarfastigheter där varje fastighet har 2st delägare. Varje delägarfastighet har 1/6 andel var i föreningen. Har föreningen 6st medlemmar, eller 12 st?
Ska debiteringenlängden innehålla 12 personer eller bara 6st?
Hur är det med antal röster? Har varje delägarfastighet alltid bara 1 röst eller finns det tillfällen de har 2st om det är så att alla delägare är medlemmar?
Hej Mattias! Det är fastigheterna som är delägare i samfällighetsföreningen, men en fastighet kan ju inte gå på en stämma eller vara med på städdagar, så att det blir fastighetsägarna som räknas som medlemmar i samfällighetsföreningen. Så i er samfällighetsförening har ni 12 medlemmar. Dock har varje fastighet bara en röst, så ni har 6 röster totalt på stämman. Den medlem som är med och röstar på stämman ska (bör) ha en fullmakt från den andra fastighetsdelägaren om den inte är med på stämman. Debiteringslängden innehåller inga medlemmar, utan det är en förteckning över fastigheterna, i ert fall 6 fastigheter.
Kan man begära att elkostnaden redovisas som förbrukning i kWh och sek?
Hej Bert! Det bör inte vara något större problem för föreningen att ta fram detta, så det känns lite konstigt om man inte redovisar dessa värden. Mvh Björn
Bör styrelsen avtala med leverantör av TV-bredband? I synnerhet i framtiden då kabelnät är OFF
Hej Bert! Det är svårt att svara på. Detta är lämpligt att diskutera på en föreningsstämma. Mvh Björn
Jag undrar om ett snöröjningsavtal i en samfällighet är offentlig? Vi har en medlem som vill veta om hur mycket snöröjaren får betalt.
Hej Maria, Nej, det är inte offentligt, utan medlemmarna får lita på styrelsens omdöme samt att revisorn gör sitt jobb och ska anmärka om det förekommer oegentligheter. Syrelseledamöterna har tystnadsplikt när det gäller detta. Orsaken är delvis att en konkurrent till snöröjaren inte ska kunna be någon kompis som är medlem i samfällighetsföreningen att kolla vad den befintliga snöröjaren får betalt. Ett annat är att styrelsen ska få arbeta i fred så länge den är tillsatt. Är man inte nöjd får man välja en annan. Resultaträkningen är offentlig och via den kan man normalt få en hum om hur mycket vinterväghållningen kostar totalt. Mvh Björn
Bra o lärorikt som vanligt Men du håller telefonen upp o ner
Hej Henrik! Oj, vad pinsamt. Och observant av dig. Jag använder en gammal avlagd Iphone. Ska tänka mig för nästa gång. Mvh Björn