Verklig huvudman
En verklig huvudman i ett företag eller en förening är en person som har det bestämmande inflytandet i företaget eller föreningen. Genom att registrera uppgifterna bidrar du till att öppenheten i samhället ökar och du försvårar penningtvätt och finansiering av terrorism. I registret kommer exempelvis finanspolisen att kunna se vem eller vilka som står bakom ett företag och på så vis upptäcka och motverka brott.
Tre möjligheter
Den obligatoriska anmälan kan innehålla tre varianter
- Att samfällighetsföreningen har en verklig huvudman, och i så fall vem det är (ovanligt). I så fall ska anmälan innehålla hur stor (i procent) omfattningen av kontrollen är.
- Att samfälighetsföreningen har en verklig huvudman, men att det inte går att fastställa vem det är (ännu ovanligare)
- Att samfällighetsföreningen inte har någon verklig huvudman (vanligast). Då är det just detta som ska anmälas – att ni inte har någon.
Ren matematik
För att kontrollera föreningen måste man i det här sammanhanget kontrollera mer än 25 % av rösterna i föreningen, eller ha rätt att utse eller avsätta mer än hälften av styrelseledamöterna. Jag är dock ytterst tveksam till att Lantmäteriet skulle acceptera att registrera en samfällighetsförening med en sådan bestämmelse i stadgarna.
I de flesta samfällighetsföreningar har varje fastighet en röst. För att någon fastighet skulle ha flera röster än 25 % krävs att samfällighetsföreningen bara har högst tre medlemmar. Detta är ovanligt. I de flesta fall har en så pass liten gemensamhetsanläggning delägarförvaltning (då samtliga delägare är överens om allt) och inte föreningsförvaltning genom en samfällighetsförening.
Närstående
Om en person kontrollerar en samfällighetsförening tillsammans med närstående, ska deras inflytande räknas samman. Närstående är maka/make/sambo/registrerad partner, föräldrar, barn och barnens makar/sambo/registrerade partner. Detta är högst ovanligt, men kan inträffa vid ett generationsskifte där en fastighet har avstyckats och överförts till ett barn.
Anmälan till Bolagsverket
Ovanstående leder till att samfällighetsföreningen ska anmäla till Bolagsverket att samfällighetsföreningen inte har någon verklig huvudman. Anmälan görs av någon behörig företrädare för föreningen, vanligast en firmatecknare. Han eller hon loggar in på Bolagsverkets e-tjänst med sin egen e-legitimation och fyller i anmälan där. Det är enkelt. Avgiften 250 kr betalas med kort eller via faktura. Ett sådant utlägg från din sida ska föreningen betala till dig. I undantagsfall kan föreningen få dispens att lämna anmälan på papper. Dispensen kostar 400 kr och sedan kostar anmälan på papper ytterligare 400 kr, alltså sammanlagt 800 kr.
Om samfällighetsföreningen inte anmäler
Om samfällighetsföreningen låter bli att anmäla verklig huvudman är detta faktum en offentlig uppgift som är enkelt tillgänglig via internet för den som känner till samfällighetsföreningens organisationsnummer. Bankerna är numera på tå när det gäller penningtvätt och finansiering av terrorism, så en bank som får reda på detta kan för sitt eget goda ryktes skull vägra att ha en sådan samfällighetsförening som kund. Och med tanke på hur enkelt det är att göra anmälan är det en onödig risk att ta.
Hej Björn.
Med andelstalsmetoden kan en “stor” delägare mycket väl komma upp i över 25% verkliga röstandelar. Då det gäller verklig huvudman ska man även ta hänsyn till andelstalsmetoden eftersom verklig huvudman i grund och botten handlar om ekonomisk kontroll.
När det gäller närstående är det inte sällan en make och en maka som äger en fastighet tillsammans. Då ska deras respektive personliga andelar läggas ihop som då alltså blir samma som fastighetens verkliga röstandel. Bägge kommer då bli verkliga huvudmän med fastighetens verkliga röstandel som procentsats av hur mycket de kontrollerar vardera.
Det är den information som jag fått av bolagsverket. Är det fel?
Hej Henry! Nja, registreringen av verklig huvudman hos Bolagsverket tar knappast hänsyn till att man i vissa fall kan rösta enligt andelstalsmetoden. Och enligt min erfarenhet har den registreringen ingen praktisk betydelse. Och man räknar inte delägarnas “personliga” andelar, utan delägarfastighetens andelstal. Om det finns flera delägare till delägarfastigheten får de dela på andelstalet, men vid föreningsstämman måste de ena sig om en gemensam sammanlagd röst. De kan inte vardera rösta på olika sätt för sina respektive andelar. Detta gäller oavsett om det är omröstning enlig huvudtalsmetoden eller andelstalsmetoden. Mvh Björn
Hej Björn.
Tack för svar! Passar också på att tacka för all annan mycket givande information du delar med dig av!
Personen jag talade med på Bolagsverket sa att man skulle utreda även andelstalsmetoden då den kan användas för all form av ekonomisk kontroll. Det är väl i princip bara personval den inte kan användas till.
Ett exempel för att förtydliga Bolagsverkets ståndpunkt:
-En delägarfastighet har 27% röstandelar enligt andelstalsmetoden som lägst, dvs. om man räknar att alla andra delägarfastigheter (totalt 25 st.) i en föreningen skulle deltaga i en omröstning.
-Denna delägarfastighet ägs av ett par äkta makar.
-Då ska bägge makarna vara verkliga huvudmän där var och en har en kontroll av 27% (eller 25-50% som det registreras), enligt reglerna för närstående.
-Om denna delägarfastighet istället ägs av två personer som inte räknas som närstående så hade ingen av dem varit huvudman då de i så fall delar på röstandelarna enligt Boverkets regler. Som du skriver kan de förstås inte dela på röstandelarna vid föreningstämman utan måste precis som de äkta makarna gemensamt lägga en röst.
Som du också skriver har nog registreringen ingen praktisk betydelse utan är bara något man måste göra men man vill ju ändå göra så rätt som möjligt.
Mvh
Henry
Hej Henry! Tack för uppplysningarna. Du har fått korrekt information från Bolagsverket om att just äkta makar som just i det här fallet båda ska räknas som verkliga huvudmän. Däremot är påståendet att andelstalsmetoden kan användas vid i princip alla beslut förutom vid personval. Domstolarna är ganska noga här, och det var länge osäkert om beslut om minoritetsregeln vid beslut om ansvarsfrihet skulle betraktas som en fråga av ekonomisk betydelse. Men det ska den. Det finns dock en hel del som inte ska betraktas som frågor av ekonomisk betydelse på föreningsstämman, som exempelvis datum för städdagen, stadgeändringar om styrelsens storlek, var utgifts- och inkomststaten ska finnas tillgänglig för medlemmarna. Mvh Björn
Är det tvingande att anmäla om en samfällighetsförening inte har en verklig huvudman?
Hej Lena! Ja, även om samfällighetsföreningen inte har någon verklig huvudman ska detta faktum anmälas till Bolagsverket. Annars kan det framstå i en kreditupplysning att samfällighetsföreningen har försummat att göra en anmälan. Mvh Björn