Samtal i frågeservice
På Björn Lundén Aktiebolag, som jag startade 1987 arbetar jag fortfarande då och då vid 77 års ålder i vår frågeservice. Där svarar vi på abonnenternas frågor om skatt, redovisning och juridik. Ett spännande jobb, eftersom man kopplar in varje kund utan att ha en susning om vad samtalet kommer att handla om. Det kan vara hur mycket moms det är på en tågbiljett eller hur man upprättar ett testamente.
Så här presenterar jag mig:
– Frågeservice … Björn Lundén.
Far eller son
En gång för inte så länge sedan utspann sig följande ordväxling med en tacksam kund i slutet av vårt samtal:
– Tack för bra svar på mina frågor. Jag har antecknat allt. Vem är det jag har pratat med?
– Björn Lundén.
– Jo, jag förstår att du jobbar i frågeservice på Björn Lundén. Men vad är ditt namn?
– Björn Lundén … jag heter Björn Lundén.
(Tystnad.)
– Jahaaaaaaaa. Heter du också Björn Lundén? Är du hans son?
– Vems son?
– Björn Lundéns.
(Tror han att far och son skulle ha samma namn, ungefär som i kungafamiljer, den andre, tredje osv?)
– Du menar att jag skulle vara min egen son? Nej, jag är Björn Lundén himself.
– Jahaaaa, då förstår jag … jag trodde han var död.
– Nej, jag lever fortfarande.
– Jo, jag förstår det. Hej då och tack.
Det var en rolig historia. Tackar för ett skratt!
Mvh
Ja, visst är den kul! Och sann dessutom. Kul att du gillade den, Bogdan
Kul med bloggen! Samtalet i Kundtjänsten var lika roligt som dialogen mellan Erik och Björn här i kommentarsfältet. Keep swinging, båda två!
Tack, alla åldringar behöver Keep swingin’som glatt tillrop. Även du min käre Sverker med din jakt på dem som jagar visselblåsare.
Det är härligt att överleva sig själv! Jag vet. Keep swinging!
Ja Erik, din överlevnad har jag bevittnat och den var i sanning märklig.