Valberedningens uppgift är att ge förslag till stämman om vilka personer som ska väljas till olika befattningar. Ofta finns bestämmelser i stadgarna.
Inget lagstadgat
I lagen om förvaltning av samfälligheter finns inga bestämmelser om valberedning.
Inte heller lagen om ekonomiska föreningar eller bostadsrättslagen reglerar valberedningar. Ideella föreningar har ingen lagstiftning alls. I Sverige är valberedning i princip alltid en stadgefråga eller ett resultat av föreningspraxis.
Lantmäteriets normalstadgar
Däremot förekommer valberedning i Lantmäteriets normalstadgar, där § 16 anger att en obligatorisk punkt att behandla på ordinarie föreningsstämma är ”Val av valberedning”.
Om en samfällighetsförening har denna punkt i sina stadgar betyder det att föreningen ska ha en valberedning. Men detta väcker i sin tur flera frågor:
- Hur många ledamöter ska valberedningen ha?
- Ska valberedningen ha en sammankallande (ordförande)?
- Ska det finnas suppleanter och i så fall hur många?
- Vad händer om stämman inte lyckas få ihop någon valberedning alls?
- Kan man inrätta en valberedning även om stadgarna inte nämner något?
Valberedningens organisation
Innan själva valet av valberedning ska ordföranden för stämman ställa frågan om stämman kan gå till beslut om hur valberedningen ska organiseras. Denna punkt behöver inte finns med i kallelsen, den kan ändå tas upp som en följd av att stadgarna säger att det är en obligatorisk punkt att val av valberedning ska genomföras. Sådana ärenden behöver inte finnas med i kallelsen.
Efter att stämman beslutat om valberedningens storlek, hur en sammankallande ska utses och eventuella suppleanter går stämman över till val av valberedning.
Lämpligt med stadgeändring
Det kan här också vara lämpligt att ge styrelsen i uppdrag att till nästa stämma komma med ett förslag till stadgeändring för att reglera valberedningen. Det underlättar det framtida föreningsarbetet.
En intressant detalj är att det enligt föreningspraxis är vanligt att valberedningen – förutom att ge förslag till styrelseledamöter och suppleanter även lämnar förslag till ledamöter i valberedningen.
Om stämman inte får ihop en valberedning
Om stämman inte lyckas välja någon valberedning ska detta noteras i protokollet. Det viktiga är att stämman har behandlat ärendet, eftersom stadgarna kräver det.
Vid nästa ordinarie föreningsstämma får stämman utse funktionärer utan att ha en valberednings förslag som underlag. Det är helt normalt.
Man ska komma ihåg att valberedningen endast ger förslag; det är stämman som beslutar.
Valberedning om inget står i stadgarna
Om stadgarna inte nämner valberedning över huvud taget kan föreningsstämman ändå besluta att inrätta en valberedning. Men, och detta är viktigt, i så fall måste det framgå av kallelsen att ett sådant ärende ska behandlas. Det kan vara på initiativ av styrelsen eller efter en motion från en medlem.
Jag sitter i styrelsen i en samfällighetsförening med 33 delägarfastigheter(radhus).
Jag funderar på en korrekt debiteringslängd inför stämman.
Vem ska stå på debiteringslängden i dessa fall;
1. Två personer har köpt huset men bara den ena står på lagfarten
2. Ingen av dem som bor i huset står på lagfarten, de hyr den bara
Tänker på situationer som kan uppstå om inga betalningar görs så styrelsen måste vända sig till Kronofogden. Det är väl bara lagfartsägare som har betalningsskyldighet?
Hej Eva! I debiteringslängden ska ägaren till delägarfastigheten stå. Juridiskt kallas det ägaren (i singularis) även om det är flera personer som äger. Alltså: 1. Den som står på lagfarten. 2. Inte hyresgästen, utan ägaren, dvs den som hyr ut fastigheten. Mvh Björn