Utslagsröst vid föreningsstämman i en bostadsrättsförening

av | 19 december, 2025 | Skatt, Ekonomi och Juridik | 2 Kommentarer

Vid en omröstning på föreningsstämman i en bostadsrättsförening kan det ibland bli helt jämnt – lika många röster för som emot ett förslag. Vad händer då?

Andra beslut än val (sakfrågor)

I de flesta föreningsformer är det reglerat i lag att stämmans ordförande har utslagsröst om det blir lika röstetal vid andra beslut än val.

Så formuleras det i

  • Lag 1973:150 om förvaltning av samfälligheter 49 § 2 st
  • Lag (2018:672) om ekonomiska föreningar 6 kap 33–34 §§ (gäller även bostadsrättsföreningar)

Utslagsrösten är inte en vanlig rösträtt, utan en särskild funktion som aktiveras endast om det blir oavgjort.

När stämmoordföranden är en röstberättigad medlem

Det vanligaste är att man väljer föreningens styrelseordförande till ordförande för föreningsstämman.

Öppen omröstning

Vid öppen omröstning (handuppräckning) är allt enkelt: man ser hur stämmoordföranden har röstat. Om rösterna är lika vinner hans eller hennes sida.

Sluten omröstning

Vid sluten omröstning blir det knepigare.

Rösträknarna räknar röstsedlarna och konstaterar att det är lika. Då måste stämmoordföranden öppet säga vilken sida han eller hon väljer som utslagsröst. Det kan man inte kontrollera mot den röstsedel ordföranden lade. Det innebär att ordföranden faktiskt kan ändra sig när han eller hon ser resultatet. Det är inte olagligt – det är helt enkelt så systemet är konstruerat.

Extern ordförande

Ibland väljer man en extern person som stämmoordförande, till exempel när man förväntar sig turbulens på stämman eller om man vill ha en ordförande med specialkunskaper.

Om det då blir lika röstetal bland medlemmarna får även den externa personen, som alltså inte är medlem, en slags ”tillfällig rösträtt” genom utslagsrösten. Den gäller dock endast i just den fråga där resultatet är oavgjort.

I alla andra frågor saknar den externa ordföranden rösträtt.

Undvik lika röstetal: använd provomröstning

En bra ordförande bör förstås se till att lika röstetal undviks. Ett praktiskt verktyg är provomröstning om man misstänker lika röstetal.

Så här kan stämmoordföranden säga:

”För att pejla läget gör vi en provomröstning. Observera att den inte är bindande. Om resultatet är jämnt fortsätter vi diskussionen, i annat fall går vi till formell omröstning.”

Lottning vid val

Vid lika röstetal vid val gäller en annan regel: Valet ska avgöras genom lottning.

Det är lagstadgat på samma sätt som utslagsrösten är det vid sakfrågor. Men lagstiftaren har inte sagt något om hur lottningen ska gå till. Vanligast är att rösträknarna lägger lappar med kandidaternas namn i en skål och drar en vinnare. (Hattar används alltmer sällan.)

Metoden är inte reglerad i lag, utan det är stämmoordföranden som ansvarar för att lottningen sker på ett transparent och opartiskt sätt.

2 Kommentarer

  1. Arnold Wittgen

    Trots att jag varit på mängder av årsmöten är det ny värdefull information för mig! God Jul, Björn!

    Svara
    • Björn Lundén

      Hej Arnold! Ja, det här är en ganska okänd kunskap. Många tror att det är styrelsens ordförande som har utslagsröst … men han eller hon kanske inte är där. Och om bara en enda person är närvarande vid en i behörig ordning kallad föreningsstämma, då väljer den personen sig själv till ordförande och justeringsperson och tar själv alla besluten. Mvh Björn

      Svara

Skicka en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Prenumerera på mina blogginlägg

Om du prenumerar här nedan, så kommer du att få ett e-post meddelande när jag publicerar nya inlägg. Du kan när som helst välja att avregistrera dig.

Suscríbete a mis publicaciones de blog

Si susribes acá, vas a recibir un correo electrónico cuando publico cosas nuevas.

Cookie-samtycke med Real Cookie Banner