Vid en omröstning på föreningsstämman i en bostadsrättsförening kan det ibland bli helt jämnt – lika många röster för som emot ett förslag. Vad händer då?
Andra beslut än val (sakfrågor)
I de flesta föreningsformer är det reglerat i lag att stämmans ordförande har utslagsröst om det blir lika röstetal vid andra beslut än val.
Så formuleras det i
- Lag 1973:150 om förvaltning av samfälligheter 49 § 2 st
- Lag (2018:672) om ekonomiska föreningar 6 kap 33–34 §§ (gäller även bostadsrättsföreningar)
Utslagsrösten är inte en vanlig rösträtt, utan en särskild funktion som aktiveras endast om det blir oavgjort.
När stämmoordföranden är en röstberättigad medlem
Det vanligaste är att man väljer föreningens styrelseordförande till ordförande för föreningsstämman.
Öppen omröstning
Vid öppen omröstning (handuppräckning) är allt enkelt: man ser hur stämmoordföranden har röstat. Om rösterna är lika vinner hans eller hennes sida.
Sluten omröstning
Vid sluten omröstning blir det knepigare.
Rösträknarna räknar röstsedlarna och konstaterar att det är lika. Då måste stämmoordföranden öppet säga vilken sida han eller hon väljer som utslagsröst. Det kan man inte kontrollera mot den röstsedel ordföranden lade. Det innebär att ordföranden faktiskt kan ändra sig när han eller hon ser resultatet. Det är inte olagligt – det är helt enkelt så systemet är konstruerat.
Extern ordförande
Ibland väljer man en extern person som stämmoordförande, till exempel när man förväntar sig turbulens på stämman eller om man vill ha en ordförande med specialkunskaper.
Om det då blir lika röstetal bland medlemmarna får även den externa personen, som alltså inte är medlem, en slags ”tillfällig rösträtt” genom utslagsrösten. Den gäller dock endast i just den fråga där resultatet är oavgjort.
I alla andra frågor saknar den externa ordföranden rösträtt.
Undvik lika röstetal: använd provomröstning
En bra ordförande bör förstås se till att lika röstetal undviks. Ett praktiskt verktyg är provomröstning om man misstänker lika röstetal.
Så här kan stämmoordföranden säga:
”För att pejla läget gör vi en provomröstning. Observera att den inte är bindande. Om resultatet är jämnt fortsätter vi diskussionen, i annat fall går vi till formell omröstning.”
Lottning vid val
Vid lika röstetal vid val gäller en annan regel: Valet ska avgöras genom lottning.
Det är lagstadgat på samma sätt som utslagsrösten är det vid sakfrågor. Men lagstiftaren har inte sagt något om hur lottningen ska gå till. Vanligast är att rösträknarna lägger lappar med kandidaternas namn i en skål och drar en vinnare. (Hattar används alltmer sällan.)
Metoden är inte reglerad i lag, utan det är stämmoordföranden som ansvarar för att lottningen sker på ett transparent och opartiskt sätt.
Rätt okänd materia torde även vara skiljaktig mening i styrelse för brf eller samfällighetsstyrelse. En kurs om den saken härnäst vore bra!
Hej Sverker. Stort tack för tipset. Det ska jag skriva om. Men begreppet skiljaktig mening finns inte i styrelser, utan bara bland domare i domstolar. I styrelser motsvaras det (ungefär) av att en ledamot reserverar sig mot ett styrelsebeslut. Men det är simplare än skiljaktig mening, eftersom reservanten (den som reserverar sig) inte uttrycker någon utvecklad alternativ synpunkt, utan bara kort och gott markerar att han eller hon inte accepterar beslutet. Skulle beslutet senare leda till skadestånd för styrelsen, undgår reservanten ansvar. Intressant är också att det inte går att reservera sig mot ett föreningsstämmobeslut. Värt att notera att samma bestämmelser även gäller i bostadsrättsföreningar och andra ekonomiska föreningar samt i ideella föreningar. Mvh Björn
Föreningsformaliteter intresserar mig. Sedan jag var fjorton år har jag haft uppdrag i diverse organisationer.
Följande fråga gäller ideella föreningar: Vem eller vilka av suppleanterna får rösträtt i styrelsen om en eller flera ordinarie är frånvarande? Gäller någon lagstiftning eller handlar det om “god sed”?
Inget står i stadgarna. Suppleanterna är valda i klump. Ingen kommer i håg hur länge suppleanterna har haft sina uppdrag. Har ordförande nån makt i detta fall?
Hej Ulf! Intressant fråga som jag har behandlat i ett blogginlägg 2024 som heter Suppleanter i ideella föreningar.
https://bjornlundenblogg.se/sv/ekonomi/2024/08/suppleanter-i-ideella-foreningar/
Det finns ingen lagstiftning om hur klumpvis valda suppleanter ska inträda i varken samfällighetsföreningar, bostadsrättsföreningar eller andra ekonomiska föreningar. Enlig god sed är det ordföranden som bestämmer vem eller vilka suppleanter som ska inträda. Detta bör ordföranden göra redan innan kallelsen, annars skulle det kunna bli så att ordföranden själv får förhinder att vara med i sista stund, och då blir det problem.
Det kan förstås vara problem med att ordföranden får en viss makt och kan välja att utse en suppleant som ordföranden vet delar ordförandens uppfattning, men detta är snarare ett teoretiskt än praktiskt problem. Man kan förstås på föreningsstämman undvika kommande problem genom att utse första, andra osv suppleant. Mvh Björn
Trots att jag varit på mängder av årsmöten är det ny värdefull information för mig! God Jul, Björn!
Hej Arnold! Ja, det här är en ganska okänd kunskap. Många tror att det är styrelsens ordförande som har utslagsröst … men han eller hon kanske inte är där. Och om bara en enda person är närvarande vid en i behörig ordning kallad föreningsstämma, då väljer den personen sig själv till ordförande och justeringsperson och tar själv alla besluten. Mvh Björn