Jag får ofta frågan vilken kontoplan som är lämplig för en samfällighetsförening som förvaltar en gemensamhetsanläggning, till exempel en garagelänga. Vid första anblicken känns svaret enkelt:
BAS-kontoplanen. Men riktigt så enkelt är det inte.

BAS-kontoplanen – bakgrund och ägandeform

BAS-kontoplanen har inte tagits fram av någon myndighet, utan av den ideella föreningen BAS-intressenternas Förening, som genom sitt dotterbolag BAS-kontogruppen i Stockholm underhåller och vidareutvecklar kontoplanen. Finansieringen sker genom medlemsavgifter och försäljning av litteratur och programstöd.

Själva kontoplanen är fri att använda och anpassa, vilket förklarar att den finns i en mängd branschanpassade versioner –från lantbruk till advokatverksamhet.

BAS är gjord för företag

I grunden är BAS-kontoplanen utformad för verksamheter som omfattas av bokföringslagen och i många fall även årsredovisningslagen. En vanlig samfällighetsförening som endast förvaltar en gemensamhetsanläggning anses normalt inte bedriva näringsverksamhet  oh är därmed inte bokföringsskyldig enligt bokföringslagen.

Resultatet blir att flera centrala begrepp i BAS-kontoplanen helt saknar funktion i samfällighetsföreningar:

• Intäkter
• Avskrivningar
• Resultat (vinst/förlust)
• Bundet och fritt eget kapital

Låt oss titta närmare på varför.

Inbetalningar som inte är intäkter

I de flesta samfällighetsföreningar bokförs uttaxeringen på ett 30-konto som ”intäkt”. Men enligt förarbetena till samfällighetslagen ska utgifts- och inkomststaten leda fram till hur stort underskott som medlemmarna ska täcka genom bidrag.

Lagstiftaren använder genomgående ordet bidrag, inte intäkt.

Ur strikt redovisningssynpunkt borde uttaxeringen därför bokföras som ett bidrag för att täcka föreningens strukturella underskott.

Samtidigt är jag fullt medveten om att nästan ingen kassör gör detta. BAS-traditionen är stark, och att ändra terminologin skulle sannolikt skapa mer förvirring än klarhet.

Avskrivningar

Ett företag skriver av sina anläggningstillgångar. Men en samfällighetsförening äger inte gemensamhetsanläggningen. Den ägs av delägarfastigheterna. Föreningen förvaltar anläggningen, men har ingen avskrivningsbar tillgång.

Återstår mindre inventarier: verktyg, dator, trimmer och liknande, men anskaffningsvärdena är normalt så låga att de inte hamnar i en avskrivningsplan.

Det gör begreppet ”avskrivningar” närmast poänglöst i föreningens redovisning.

Resultat

I en BAS-redovisning landar man i årets resultat: vinst eller förlust.
Men en samfällighetsförening har inte som syfte att generera vinst.

Ekonomin ska i stället vara:

• balanserad,
• förutsägbar,
• och innehålla avsättning till framtida underhåll enligt underhållsplanen samt en rimlig buffert för oförutsedda utgifter.

Resultatbegreppet tillför här mer dimma än klarhet.

Bundet och fritt eget kapital

I ett aktiebolag är det bundna kapitalet den del som inte får delas ut. I en samfällighetsförening förekommer ingen utdelning alls.

Eget kapital speglar endast Tillgångar minus skulder.

Och eftersom många samfällighetsföreningar har banklån, är negativt eget kapital både vanligt och helt okontroversiellt.

Att dela upp eget kapital i ”bundet” och ”fritt” blir därför meningslöst.

Så hur borde det fungera?

Det önskvärda vore att det fanns ett redovisningsprogram och en kontoplan anpassad till samfällighetsföreningar och som bygger på helt andra utgångspunkter än företags resultat- och balansräkningar.

Ett sådant system borde ge:

• underlag för utgifts- och inkomststat
• full transparens gentemot delägarna
• ett tydligt underlag för revisorerna när de ska skriva en revisionsberättelse
• en bedömning av om ekonomin är i balans över tid
• Redovisning utan företagsbegreppen ”intäkter”, ”kostnader” och ”resultat”
• och beaktan att föreningen inte är bokföringsskyldig enligt bokföringslagen när den endast förvaltar en gemensamhetsanläggning

Det vore en angelägen uppgift för något programvaruföretag att ta sig an.

Lycka till!