Svårt att gå ur föreningen
När det gäller exempelvis en idrottsförening eller en avelsförening för raskatter kan du enkelt gå ur föreningen genom att meddela styrelsen. Eller genom att låta bli att betala medlemsavgiften.
Men så är det inte i en samfällighetsförening. Där är du automatiskt medlem genom att du är ägare till en fastighet som har en andel i en samfällighet. Vilka fastigheter som har andel i en samfällighet framgår av Fastighetsregistret. Det enda sättet att upphöra att vara medlem i samfällighetsföreningen är att avyttra fastigheten, vilket du kanske inte har lust till.
Arg på grannar
När det nu är så att medlemmarna inte kan ge utlopp åt missnöje med föreningens förvaltning genom att gå ur föreningen, uppkommer andra yttringar från missnöjda medlemmar. Missnöjet kan riktas mot en eller flera (och ibland alla) andra medlemmar eller mot styrelsen.
I en annan förening träffas medlemmarna personligen normalt bara någon gång om året i samband med den ordinarie föreningsstämman, men i en samfällighetsförening träffas man kanske var och varannan dag. Man är ju grannar, med alla friktionsmoment som kan uppträda mellan sådana. Det finns många rättsfall som handlar om häckar, skötsel av tomten, vattenavledning, slitage på vägar, nedskräpning mm.
Missnöje mot andra
En medlem kan tycka att styrelsen tar tokiga beslut, exempelvis om investeringar eller brist på investeringar. Eller att någon styrelseledamot genomdriver beslut som gynnar honom eller henne personligen. Missnöjet kan också rikta sig mot Lantmäteriet som enligt medlemmens åsikt har åsatt ett orättvist högt andelstal på medlemmens fastighet eller ett orättvist lågt andelstal på någon annans. Om styrelsen har uppdragit åt en entreprenör att sköta elbilsladdare, snöröjning, gräsklippning eller något annat, kan medlemmen vara arg på entreprenören på grund av att denne, enligt medlemmen, inte sköter sitt jobb.
Lyckligtvis är de flesta människor i samfällighetsföreningar nöjda och väljer att underordna sig tagna beslut för det allmännas bästa. Så besvärliga människor är i minoritet, men ibland en jobbig sådan. Ofta är det bara en enda person som är jobbig och anser sig ha monopol på detta. Jag har varit med om att det har flyttat in en ny rättshaverist i en förening och då har osämjan gått över till att bli mellan enbart dessa medlemmar, och föreningen har fått mera lugn och ro.
Rättshaverister
Människor som har låg självkänsla har svårt för att underordna sig. Rättshaverister hamnar i konflikt med myndigheter som Försäkringskassan eller Skatteverket. En samfällighetsförening kan av dessa människor också uppfattas som en överhöghet som man vill revoltera mot.
Undvik att eskalera
Så hur hanterar man dessa besvärliga medlemmar på bästa sätt? Ja, huvudregeln måste vara att inte eskalera konflikten genom konfrontation. Utse gärna någon i styrelsen, någon som är diplomatisk, att ha kontakten med den besvärliga medlemmen. Att lyssna på vad han eller hon tycker. Om han eller hon skickar in ett stort antal motioner till den ordinarie föreningsstämman, visa tålamod och kommentera alla, även om det tar emot. Se till att inte säga nej till precis allt.
Det kan också vara lämpligt att påpeka att om medlemmen stämmer föreningen finns risken att om han eller hon förlorar i domstolen och då måste han eller hon betala inte bara sina egna, utan även föreningens rättegångskostnader. Men bäst är väl att i det längsta undvika så drastiska åtgärder som att blanda in rättsväsendet.
På Samfälligheterna.se finns massor av information om samfälligheter.
Hej det var så trevligt o bra det du sa.Roligt att lyssna på dig o att se dig också.Ha det så gott nu i vårsolen.Kram från Kerstin
Hej Kerstin! Tack detsamma, jag menar, ha det så gott du också! Björn