Ut ut Koblenz blir det över en bro där cykelbanan går längs järnvägen. Det är bekväma tåget går mellan Koblenz och Luxemburg. Och självklart får man ta med cykeln ombord.

Floden Mosel vindlar sig i en dalgång och på bilden står Bromton i Luxemburg medan det är Tyskland på andra sidan floden. 

Enorma vinodlingar överallt och skörden är igång på vissa ställen. Vitt Rieslingvin från Mosel är det enda vin som jag är förtjust i.  Ibland går cykelvägen alldeles längs floden, ibland går den högre upp bland vinrankorna. Jag möter inte många andra cyklister, men jag kan tänka mig att det är fullt under sommarmånaderna.

Astrid Lindgren har fått ge namn åt en grundskola. Undrar om de har betalat för rätten att använda namnet.

Fantastiska konstruktioner med motordrivna rälsbundna slädar som går upp för bergssidorna. Här transporteras druvorna ner till traktorvagnar som för dem vidare.

På hemvägen får jag för mig att cykla upp i bergen i stället för att fortsätta längs Mosel. Men det ångrar jag nästan. Varmt och så brant att Brompton inte klarar av det ens med motorhjälp och ettans växel. Men man ska inte väja för lidandet, utan det är bara att leda cykeln hela vägen upp.

Jag träffar en man som med sin fru pratar ett språk som jag inte kan identifiera. Det visar sig vara ukrainska och de är bosatta i USA. Hans idol är Volodymyr Zelenskyj och han går klädd som sin förebild. Han röstar på Trump, för att demokraterna förespråkar sena aborter, även sedan barnet är fött, ända tills navelsträngen kapas. Ojojoj! Snacka om fake news.

På kvällens ölrunda träffar jag en kubansk servitör, så det blir till att lufta min spanska och berätta om min cykeltur på Kuba.