Tåg ibland
900 km cykling och 3300 km tåg i maj-juni 2022. Vi och våra cyklar åker tåg ibland, främst när det är brant uppför och när det är prognos för ihållande regn. I I Polen, Tjeckien, Österrike, Slovenien, Ungern och Slovakien. kan man till skillnad från i Sverige bekvämt ta med cyklar på fjärrtågen. Utan att vika ihop dom.
Helix och Brompton på stationen i Ljubljana i Slovenien väntande på att gå ombord på tåget till Székesfehérvar. De ungerska ortsnamnen är svåra att uttala. Det blir en lång tågresa men vi slipper bergskedjan i östra Slovenien . Den gigantiska cykeldekalen på sista vagnen är svår att missa.
Här har Helix och Brompton det bra. Och jag har laddat upp med en rejäl matsäck i blå plastpåse, för just det här tåget har ingen restaurangvagn. Kex, frukt och mineralvatten, men ingen öl. Jag har, som så ofta, min colombianska fotbollströja som jag köpt på gatan i Medellín för 20 kronor.
Vilken service! På väggen i cykelkupén finns en slang med tryckluft för att vid behov pumpa luft i cykeldäcken. Vi har bokat numrerade platser (krokar) för våra cyklar, men de som kliver ombord utan bokade platser blir inte utslängda, utan får ställa cyklarna längs väggarna. Det blir trångt, men mysigt cyklister emellan.
På många tåg finns restaurangvagn med bordsservering. En ren njutning. Kurt dricker alltid öl till maten, medan jag nöjer mig med mineralvatten mitt på dagen, annars somnar jag. Här är det Penne bolognaise på ett polskt tåg. Mumsigt till rimligt pris.
Kompisen Kurt tar en tupplur. Om det är på grund av maten eller ölen låter jag vara osagt. Hur som helst ser det skönt ut i avvaktan på att vi är framme och ska ta ner cyklarna från sina krokar och kliva av tåget, någonstans i Polen är vi nu.
I tåget mellan Strzelin i Polen och Usti nad Orlici i Tjeckien får vi sällskap av många andra cyklister som också har överraskats av det dåliga vädret (regnet). Killen i gula jackan är en tysk ensamcyklare med lättare packning än vi.
När de andra har klivit av blir det gott om plats för våra cyklar. Vi kan sätta oss bekvämt och njuta av utsikten från tågfönstret. Det här sträckan har enkelspår och tåget stannar då och då för att släppa förbi mötande tåg. Och för att ta ombord gränspoliser när vi passerar gränsen.
Det regnar fortfarande när vi kliver av i Usti nad Orlici i Tjeckien, men vi har inte så långt att cykla till Uni hotell, där vi har bokat natthärbärge. Nästa morgon ska vi cykla till Svitavy och därifrån till Brno, Tjeckiens näst största stad. Härliga dagsetapper!
På spårvagnarna i Brno får man inte ta med sig cyklar, tyvärr. Den här spårvagnen har Volvo-emblem på främre stötfångaren. Gör Volvo spårvagnar nu också? Men det visar sig att spårvagnen är dekorerad med reklam för en Volvoförsäljare. Och med ett svenskt hjärta på sidan.
Hej Björn,
Hustru Annika och jag suger i oss av Din reseberättelse här på torpet😊. Då vi häromåret åkte tåg till Slovenien – med barn/barnbarn i mängd, och med Venedig som ett stopp på vägen – tog jag nätet till hjälp för att stava ortnamnen rätt.
Din noggrannhet vid stavningen av namnen ni har mött imponerar! En pedagog med pedaler😊👍!
Hej Sverker! Vilken underbar allitteration, pedagog med pedaler!!! Tack för den. Vad kul att ni åkte tåg från Sverige till Slovenien, jag gissar att det var ungefär samma rutt som vi tog på cykel och tåg, eller kanske valde ni en västligare genom Danmark och Tyskland. Tåg är överlägset när det gäller att transportera småbarn … rörelsefrihet och andra barn att prata med. Och inga flygplatsköer. Ja, stavningen är inte lätt. Ungern och Polen är värst, medan Österrike är enklast för mig som har tillbringat barndomen i Nordtyskland. Undan för undan blir det flera blogginlägg om cykelturen. Mvh Björn
Jag är djupt imponerad. Din farbror bo cyklade 1937 från Norra Råda till Garmisch Partenkirchen på en en enväxlad hoj med ballongdäck. Han fick sällskap i början av din far Ingemar och din faster Birgitta över Jylland. Han sov i höstackar, pallade lite äpplen här och där och köpte varje morgon 1 l mjölk. Han passerade Berlin och hans flickvän Isabel gick på sjuksköterskeskola. Hon smet ut och de såg lite Berlin i förkrigstappning. Bo hade just gått ut på väg och vatten på Chalmers och imponerades att det enorma byggandet av vägar och broar i Tyskland, vi vet ju idag varför denna aktivitet. Han kom till Garmisch och besteg även Zugspitze. Sen trampade han hem. Jag har fortfarande kvar hans berättelse som jag tänkt publicerara i något av våra reseforum, t.es Travellers Club i Malmö där jag är medlem. Hej då kusinen!
Hej kusin Christoffer! Ja, vilken imponerande resa, utan alla de bekvämligheter i form av flerväxlade cyklar och välmatat kreditkort, som vi hade under vår cykeltur. Minns att min pappa också var djupt imponerad av storebror. Mvh Björn
Vilket äventyr. Ser fram emot mer.
Hej Bitten! Jag det blir nog många fler inlägg med olika teman. Hotellen vi bott på, djur vi mött, människor vi mött, naturupplevelser. Och mycket mer. Mvh Björn
Förstår att ni haft underbara dagar och mil på era cyklar och på tågen! / Mvh Håkan Carlberg
Hej Håkan! Ja, verkligen. Ett ofattbart äventyr så här på gamla dar. Det blir flera inlägg om resan. Mvh Björn