Min ponny (min lilla hopfällbara cykel) har varit ute på äventyr med mig igen. Tre dagar med två hotellövernattningar blev det, och den här gången ingick en, som det i efterhand visade sig, beryktad cykelsträcka mellan Belmira och Sopetrán, nordost om Medellín. Sök på Belmira, Antioquia på Google Maps, så hittar du, och välj satellitbilden så ser du hur bergigt det är. Eller kolla:
https://sv.wikiloc.com/spar-cykeltur/trocha-belmira-horizontes-sopetran-9288090
Vägen från Medellín till Belmira är asfalterad och i Belmira hittade jag ett hotell med det måhända överdrivna namnet “Belmira Plaza”. Belmira är “tierra fría”, dvs kyligt och därför var det varmvatten i duschen, något jag uppskattar även i ett varmt klimat.
Min cykel har jag köpt på Raul Mesa, en cykelaffär ett kvarter från min lägenhet. Den har 20 tums hjul och är bara treväxlad, men den är ändå lättcyklad. Vänster pedal är uppfällbar så att den inte rispar vaden när man leder cykeln i uppförsbackarna, som kan vara branta i Anderna.
Jag har packningen med mig i en speciell cyklistryggsäck som är smalare än en vanlig rycksäck och väldigt praktisk. Tröjan är av modell colombianska landslaget i fotboll. Jag köpte flera stycken för 12 kronor styck i Medellín. På så sätt visar jag att jag åtminstone delvis är colombian.
Favoritdrycken på dagarna på cykelturerna är Pony Malta, som påminner om svensk svagdricka som fanns när jag var liten.
Nästa dag blev det 11 timmars cykling, mest nedför, på en grusväg hela tiden, även om jag inte skulle kalla stenarna för grus. Min ponny har bara 20 tums hjul så det studsade rejält och armarna kändes som spaghetti när jag kom fram till Sopetrán där jag hittade hotel och kycklingrestaurang. Jag var ensam nästan hela sträckan, mötte typ fem bilar, men en hel del hästar som transporterade mjölkkrukor av metall på ryggen. Vidunderlig utsikt, vackert väder, många djur vid vägkanterna, helt underbart.
Tredje dagen fortsatte jag till Rio Cauca, Colombias tredje största flod, som jag korsade på en hängbro med träbeläggning.
Den nästan 1000 km långa Rio Cauca har jag stött på flera gånger. I Pintada höll vi på att bli rånade, Alejita och jag, men vi lyckades komma undan längs flodstranden. I Cali sprang jag ofta längs flodstranden.
I Santa Fé de Antioquia tog jag en buss tillbaka till Medellín med cykeln hopvikt i bagageutrymmet. Bussen släppte av mig i utkanten av Medellín, och därefter blev det stadsdjungel ett par timmar hfilmeem till lägenheten. Du kan se mig cykla i stadstrafiken i filmen om mitt liv.
0 kommentarer