Massor av svenskar är medlemmar i en samfällighetsförening – ibland utan att ens veta om det. Men inte alla förstår vad det faktiskt innebär.
I den här videon går jag igenom vad lagen säger om en samfällighetsförenings befogenheter – och vad som händer om föreningen går utanför sina ramar. Lite längre ner finns två rättsfall.
Rättsfall om el- och belysning som inte fanns tidigare gick inte an
En samfällighetsförening skulle förvalta båtbryggor, båtuppläggningsplatser och parkeringsplatser. Föreningsstämman beslutade på styrelsens förslag att genomföra ett projekt med belysning och eldragning till bryggorna. Två medlemmar klandrade beslutet, eftersom de ansåg att det låg utanför gemensamhetsanläggningens ändamål, som enbart var skötsel och underhåll.
Samfällighetsföreningen vidhöll att det var ett giltigt beslut. Mark- och miljödomstolen höll dock med de klagande och samfällighetsföreningen förlorade. Ärendet gick vidare till Svea hovrätt som också ansåg att den tänkta åtgärden skulle vara främmande för samfällighetsföreningens ändamål. Föreningen överklagade slutligen till Högsta domstolen (HD). HD konstaterade att ändamålet kunde förändras med tiden, exempelvis kan en anläggning för kabel-TV ändras till internetanslutning. Men så var det inte här. Alltså fick de klagande rätt och samfällighetsföreningen förlorade.
(HD T3932-14)
Kommentar: Det framgår inte av domen hur höga rättegångskostnader samfällighetsförening (och därmed också de klagande delägarna med sin andel) blev tvungen att betala. Inte heller framgår det hur mycket osämja det blev i föreningen efter denna tvist.
Vägbeläggning med mjog godtogs
En samfällighetsförening förvaltade en ca 200 meter lång utfartsväg för nio bostadsfastigheter. Föreningsstämman beslutade att ta in offerter för upprustning och beläggning med mjog (mjukbitumenstabiliserat oljegrus). En delägare som ägde två av fastigheterna väckte talan mot föreningen och yrkade att fastighetsdomstolen skulle upphäva beslutet, som antogs även innebära att en sådan åtgärd skulle genomföras efter att offerterna kommit in. Delägaren ansåg att detta inte var underhåll, utan en nyanläggning.
Samfällighetsföreningen vidhöll sitt beslut, och Fastighetsdomstolen höll med föreningen. Delägaren överklagade till Hovrätten, och påpekade där även att henne allergiska besvär skulle förvärras om vägen skulle beläggas med oljegrus. Då skulle hon behöva flytta. Men Hovrätten gick på Fastighetsdomstolens linje och godkände samfällighetsföreningens beslut om vägbeläggning. Det sågs som en tillåten förbättring inom ramen för vägunderhåll.
(Mål nr T 529-07, Hovrätten för Nedre Norrland)
Kommentar: Allt inom samfälligheter har ett ”evighetsperspektiv”. Man tittar alltså inte på hur ett beslut påverkar just de personer som råkat bo på fastigheten just för tillfället.
I ett senare domslut från Mark- och miljööverdomstolen (F 6960-16) undanröjdes i en annan samfällighetsförening ett beslut om asfaltering för 880 000 kr.
Om en klagande medlem förlorar i domstol, får då den klagande medlemmen betala rättegångskostnaderna? Hur ser det i ett sånt fall?
/Dag
Hej Dag! Ja, det är den förlorande parten som måste betala både sina egna och motpartens kostnader för juridiskt ombud. Det kan bli dyrt, och därför rekommenderar jag alltid arga medlemmar att sova på saken och inte förhastat väcka talan i domstol. Mvh!
Lag (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter. 37 § Inträder fastighet i bestående samfällighet, skall ägaren förpliktas att utge ersättning till övriga delägare för den andel i ett enligt 39 § beräknat överskott som tillföres honom genom anslutningen.
Fråga: Istället för att betala ut ersättning enligt andelstal till delägare kan styrelsen fatta beslut att ersättningsbeloppet stannar i föreningens kassa och därigenom kommer samtliga delägare tillgodo? Eller måste ett sådant beslut tas på en föreningsstämma (ordinarie eller extra)?
Hej Håkan! Jag antar att du menar formuleringarna i anläggningslagen, och inte i lag om förvaltning av samfälligheter. I lagen finns inte angivet hur pengarna ska fördelas, utan det är Lantmäteriet som enlig §42a i samband med ändringen av anläggningsbeslutet bestämmer hur mycket som ska betalas och även hur det ska betalas. Grundregeln är att det är de enskilda delägarna som ska få pengarna i förhållande till deras andelstal. Att tvångsmässigt låta den inträdande delägaren i stället betala till samfällighetsföreningen kan knappast varken föreningsstämman eller styrelsen ta, trots att, som du säger, pengarna kommer samtliga delägare tillgodo. Man kan ju tänka sig en delägare som står i begrepp att sälja sin fastighet och därmed önskar casha in pengarna nu. Risken finns alltså att någon klandrar beslutet och begär skadestånd, såvida inte samtliga delägare är överens om beslutet. Är det små belopp kan det vara lättare att nå en sådan överenskommelse. Mvh Björn