Att öl heter Sör på ungerska var en överraskning, medan Bier, pivo och piwo var kända glosor. Både Kurt och jag gillar öl, så det blev en hel del av den varan under den 90 mil långa cykelturen. Vi hade tur och på de mest osannolika platser hittade vi fantastiska ölställen.
Redan på färjan Nynäshamn – Gdansk hittar vi en IPA i restaurangen. Dock är den industritillverkad av ett av de största polska bryggerierna, Żywiec. Och smaken är därefter, men klart bättre än den pisslager som är deras specialitet.
På hotell Vela i Tzcew vid den polska floden Wisłas strand lyckas servitrisen plocka fram fyra olika lokala öl, som sitter fint efter den första dagsetappen på 65 km. Brygggeriet heter Browar Gościszewo och ligger bara två mil från hotellet.
Hotell Maria i Strzelin i södra Tjeckien har inget eget bryggeri och inget annat än blek lager i baren. Men det kompenseras av bartendern som dessutom är receptionist, kock, servitör och ett original som skulle passa i en film från 20-talet.
Inför långa tågresor laddar Kurt upp med några lager som han dricker ljummen. Här är det en ungersk som heter Borsodi och som har fått 2,82 i snitt på öl-appen Untappd (av 5,00 möjliga). Det säger lite om smaken. Jag föredrar mineralvatten.
Ett annat trevligt ställe i Brno är Malt Worm, som ofta är livligt fullsatt. En fördel, om man vill prova många olika öl, är att de serveras inte bara i 50 eller 33 cl, utan även i 20 cl. Det är min favoritstorlek, eftersom jag inte tål så mycket.
I en polsk stad som Siedlce i Masurien väntar man sig inga extravaganser när det gäller öl. Men så stöter vi på bryggeribaren Brofaktura och det första vi ser när vi kommer in är att de serverar provbrickor med sex sorters egen öl. Wow!
0 kommentarer