Lysande bokidé
Jag har en bokidé som enligt min mening är strålande, eller är det så att varje författare tycker att den senaste idén är genial? Om inte Jan Myrdal hade lagt beslag på namnet för sin jagroman hade jag kallat min bok Gubbsjuka. Men jag får hitta på något annat.
Äldre mäns intresse för unga tjejer
Jag vill alltså skriva en bok om gubbsjuka, som förenklat kan beskrivas som äldre mäns intresse för unga tjejer. Dock inte barn, för då handlar det om pedofili, vilket är något helt annat. Det blir ingen roman, utan en populärmedicinsk handbok på ungefär hundra sidor om den här sjukdomen. För det är klart att det är en sjukdom, det hörs ju på namnet. Ungefär som blödarsjuka eller påssjuka.
Seriös studie
I början av boken av ska läsaren vara övertygad om att det handlar om en seriös studie av en spridd och farlig sjukdom i stil med lepra, ebola eller gula febern och där författaren modigt och med risk för att själv bli smittad har gett sig in i de gubbsjukas värld. Medan läsandet fortskrider är det meningen att läsaren ska börja vackla och misstänka att författaren driver med läsaren. Först i slutet av boken ska man vara övertygad om att så är fallet.
Sjukdomens namn
Sjukdomens namn är också intressant. Finns det synonymer? Finns det något latinskt namn och vad heter sjukdomen på de stora språken mandarin, engelska, spanska och arabiska? Namnet antyder att det endast är den manliga delen av befolkningen som är i riskgruppen och dessutom endast bland något äldre. En särskild studie ägnas åt hur långt ner i åldrarna den kan uppträda. En tjugoårig man kan knappast anses drabbad av gubbsjuka om han blir förtjust i en sextonåring, men hur är det med en trettiofemåring? Kryper debuten ner i åldrarna?
Smittvägar
Därefter tänker jag gå över till sjukdomens förlopp, hur de begynnande symptomen ser ut och hur lång inkubationstiden normalt är. Dödligheten i de olika populationerna är förstås intressant och likaså om man förvärvar immunitet med tiden. Hur gubbsjuka smittar är omstritt, om den smittar genom beröring, genom utbyte av kroppsvätskor eller om det är ett luftburet virus där munskydd hjälper. En omständighet som ökar smittspridningen är att de drabbade fullständigt saknar sjukdomsinsikt.
Geografisk spridning
Den geografiska spridningen är mycket intressant och studier har visat att den riktigt farliga varianten av sjukdomen är begränsad till Nordeuropa och Nordamerika. Det verkar som om Sverige är ovanligt hårt drabbat. Det är klarlagt att det finns en stark negativ korrelation mellan genomsnittlig utomhustemperatur och sjukdomsfrekvens.
De senaste forskningsrönen
Slutligen tänker jag mig ett omfattande kapitel om hur den fruktade sjukdomen kan botas. Jag ska redogöra för forskningsrönen inom den traditionella medicinen men inte väja för vilka framsteg man har gjort inom alternativmedicinen, främst antroposofiska läkemedel i mycket stor spädning. En skola hävdar att sjukdomen är helt psykisk och att olika former av terapier är verkningsfulla, främst kognitiv beteendeterapi, KBT. Detta spår kommer jag dock att avfärda som nonsens och göra en jämförelse med exempelvis påssjuka som knappast heller kan botas med psykoterapi.
Kosten är ett annat intressant spår. Det vore bra att göra en stor jämförande studie. Där kan man se om vegetarianer eller de som äter stenålderskost är överrepresenterade i det nationella gubbsjukeregistret som bör inrättas så snart Etikprövningsmyndigheten har gett sitt godkännande.
Patientföreningar
Gubbsjuka hör till de sjukdomar som kallas autofelicitas. Med det menas att den sjuke inte vill botas; den sjuke blir lycklig av att vara sjuk. Det kan jämföras med en inbiten rökare som inte vill sluta. Den gubbsjuke tyr sig gärna till sina olyckskamrater och finner tröst i att veta att också andra är sjuka. Ett forskningsuppslag vore att inrätta patientföreningar efter samma mönster som för andra nedvärderade sjukdomar. Stomiföreningar är ett bra exempel.
Jag skriver han hela tiden och det är korrekt att de allra flesta som drabbas är äldre män. Det finns dock också en kvinnlig variant som brukar kallas tantsjuka och som i princip fungerar på samma sätt. Det stöd som finns i samhället för de tantsjuka från feministiskt håll saknas helt och hållet för de gubbsjuka.
Med i min roman
Det som är gemensamt för dem som drabbas av sjukdomen är att den sjuke har en positiv syn på sin egen ungdom och längtar tillbaka till den tid då han var ung, frisk, stark och entusiastisk, egenskaper som brukar avta med åldern. Det uppstår ett slags symbios, där den äldre parasiterar på den yngres ungdom ungefär som vissa växter i djungeln parasiterar på ett träd eller någon annan växt. Jag har med ett sådant avsnitt i romanen En skymt av paradiset, där den åldrade världsberömda konstnären Sigurd Storgårdz unga hustru Laura Camargo berättar för huvudpersonen pastorn Martin Luthersen om den här formen av symbios. Du kan läsa om den romanen i det här inlägget.
I Colombia kallar man en gubbsjuk gubbe för viejo verde, grön gubbe.
Så kan det gå
Det var ett gift par, där mannen (65 år) och kvinnan (63 år) gick ut på restaurang för att fira sin 40-åriga bröllopsdag. Just när de satt sig ned för att äta dök det upp en god fe på bordet.
– Ni är ett underbart gift par och verkligen kärleksfulla mot varandra. Därför kommer jag att ge er båda varsin önskan.
Hustrun fick börja.
– Åh, då vill jag resa runt i världen med min älskade man!
Den lilla fen viftade med sitt trollspö och plötsligt dök det upp två flygbiljetter till New York och inträde till Broadway i fruns händer.
Sedan var det mannens tur att önska sig något.
– Jag är ledsen älskling, men min önskan är att ha en hustru som är 30 år yngre än jag själv.
Både hustrun och fen tittade på varandra med besvikna miner. Men en önskan är en önskan, så fen viftade med trollspöt igen.
Och mannen blev i ett nafs 93 år gammal.
Jag och alla mina väninnor har en gång i tiden varit den där söta, smala 18-åringen som mycket äldre män har glott på och dreglat efter – samtliga av oss tyckte det var extremt obehagligt och äckligt när någon som kunde vara vår far eller t om farfar stirrat på oss på ett sexuellt sätt.
Jag är dessutom för närvarande sambo med en man (65 år) som för några år sen började spana efter och flirta öppet med yngre och snyggare kvinnor. Missförstå mig inte – det kommer alltid att finnas kvinnor som är vackrare än mig så det är inte det som är problemet då jag inte är den svartsjuka typen. Jag är 9 år yngre än min sambo, normalviktig och förhållandevis attraktiv själv….men så som han beter sig så förnedrar han mig inför andra kvinnor när han så tydligt visar sitt intresse för andra kvinnor. Detta intresse har dessutom börjat “halka ner” mer och mer så nu är det inte längre åldersintervallet 30-40 som gäller längre utan 18-30.
Jag har flera gånger under årens lopp sagt till honom att jag vill separera om han fortsätter med sitt äckliga beteende men har gett honom chans på chans. Beteendet har blivit temporärt bättre för att sen bli ett “återfall”.
För 1 månad sa jag därför att jag nu slutligen vill separera och kontaktade i samma veva en mäklare.
Han är förtvivlad men jag orkar inte mer.
Det kanske är den boken du ska skriva istället istället för att få gubbsjuka att framstå som något gulligt och mysigt?
Hej Linnea!
Ironi är svårt, och framför allt i skrift, där framställningen inte kan kompletteras med ett kroppsspråk. Min avsikt var inte alls att gulla med det här jobbiga beteendet, utan att skoja med att betrakta det som en sjukdom, eftersom ordet slutar på “sjuka”. Men jag inser nu att det är ett alltför svårt grepp att ge sig på. En annan intressant fråga är om man verkligen kan skoja om allt. I vår filosofigrupp har vi kommit fram till att: jo det kan man. Även om hemska saker som döden. Jag hoppas att du får frid nu när du lämnar din sambo. Mvh Björn
Jag är av den åsikten att gubbsjuka är MYCKET MER än bara fixation på ingenuér. Jag skulle beskriva den som en omvälvning av en mans sexualitet. Man uppger heteronormativitet och vill experimentera för den första (och sista) gången i sitt liv. Orsakerna är: a) man har blivit äntligen tillräckligt modig, b) man är urled på vaniljasex efter decennier med samma kvinna och c) man har en överskott på estrogen i ens blodomlopp. Allt detta kan leda till intressanta situationer, besök på gaybarer och mycket annat, även tragedier. Om man vill vara gubbsjuk utan läkemedel, måste man skydda sig på något sätt mot motgångar.
Hej Patriot Missil. Ja, gubbsjuka kan förstås vara en befrielse. Det har jag inte gått in på i mitt inlägg, utan jag ägnade mig här åt en ironisk strävan att jämställa gubbsjukan med en “riktig” sjukdom, som exempelvis påssjuka. Men jag fascineras av din fabulering och tar intryck av den till nästa upplaga av den medicinska handboken. Mvh Björn
Gubbsjuka ser jag endast som vitaliserande. Frågan är hur man hanterar “sjukdomen”. Det är ju inte ok att visa det öppet i sällskap med sin jämnåriga fru/partner eller andra som står i nära relation till ens egen fru. Det misstolkas gärna och fördöms. Diskret betraktelse utan kroppslig kontakt är väl tillåtet. Drömma å fantisera är både gratis och stimulerande.
Hej Stefan, du väcker intressanta frågor, och just det där med omvärldens fördömande är jobbigt, om man nu antar att gubbsjuka är en sjukdom på motsvarande sätt som påssjuka. Fantasier är min favoritsysselsättning som romanförfattare. Mvh Björn
“Det misstolkas gärna och fördöms” – på riktigt?
Hade du själv tyckt det var roligt om din fru/partner betett sig likadant och dreglat efter mycket yngre män?
Hej Linnea! Ja, det är en annan aspekt, och det är nog som Stefan säger, om det stannar vid enbart fantasier är det förstås mindre skadligt. Kanske tittar alla människor på yngre exemplar av det kön man är intresserad av. Men “sjukdomen” (nu försöker jag skoja igen) ligger nog i att man inte kan kontrollera sitt beteende utan låter det leda till exempelvis dreglande. Mvh Björn
Sorry, tror inte på den bokidén.
Hej Björn, ska jag vara ärlig så tror jag inte heller på den, för i så fall hade jag redan skrivit boken. Nu är det mest en betraktelse över ett projekt som aldrig blev av …
Hahaha! Ljuvligt skrivet, Björn! Som alltid.
Tack för uppmuntrande kommentar, Pelle!
Gubbsjuka hos kvinnor måste vara att unga kvinnor väljer välbärgade gubbar?
En hypotes är också att gubben i sina yngre år fastnade för en ålderskategori och konsekvent attraheras av kvinnor i samma ålder, säg 20-åringar. Från 15 till 90 tänder han på 20-åringar?
Hej Janne, jo så är det nog faktiskt. Annars pratar man om gumsjuka, när äldre damer är ihop med yngre män. Detta har jag sett på nära håll i en strandby norr om Mombasa i Kenya. Din hypotes om att fastna i den åldersgrupp som man gillade som ung är högintressant. Den ska jag fundera några varv på. Mvh Björn
Man brukar säga att man ”lider” av en sjukdom, men det är väl sällan gubbsjuka män lider av den. Vad tycker du man skall byta ut lider mot i samband med svår eller måttlig gubbsjuka? Kan man få en släng av sjukdomen som går över efter en vecka eller så?
En släng av gubbsjuka, den är bra, Erik! Eller gubbsjuka light. Ja, vad ska man kalla det, kanske som Lids, att det är olidligt …