Under en ölprovning betygsätter vi förstås ölen, men ibland också designen på ölburkarna. Bryggeriernas fantasi flödar. Det gäller både svenska och utländska bryggerier. Här har du ett litet personligt urval, av mig. Alla ölen finns på Systemet.
Bryggeriet Collective Arts i hamnstaden Hamilton i Kanada har ett samarbete med många konstnärer. Här heter ölen Radio The Mothership.
På min första Citroén 2 CV av årsmodell 1955 prydde jag bakluckan med en synvilla. Den målade jag tålmodigt med pensel och färg från Beckers.
Jag tror inte att Svartbergets fjällbryggeri i Åre har tagit intryck av min baklucka, utan det är nog ett tillfälligheternas spel. Två själar – samma tanke.
Har du hittat en öl med en fin burkdesign? Jag blir glad om du mejlar mig en bild till lunden.bjorn@gmail.com
Jag samlade på tomma ölburkar på 70-talet, minns att jag åkte runt på min moped och tiggde från alla grannar, men till slut hade jag en hel vägg full med olika burkar, alla olika. Det fanns många roliga och snygga varianter. När jag flyttade hemifrån var min far alltför snabb att kasta alltihopa innan jag han ta med dem, det tog många år innan jag förlät honom för det 🙂
Hej Anders, oj, jag minns inte att det fanns särskilt snygga burkar på 70-talet, men det var innan mitt ölintresse väcktes. Då drack jag mest vitt vin. Men nu finns det väldigt snygga burkar, så du får börja samla igen, om du kan avstå från en krona i pant, förstås. Mvh Björn
Det är naturligtvis en späckhuggarpingvin, inte en delfinpingvin – även om det blev ett roligare sammansatt ord.
Hej Carl Johan! Du har så rätt. Mina zoologiska kunskaper är tyvärr grunda. Och jag kan inte försvara mig med poetens rätt att stå över verkligheten (delfinpingvin är mer poetiskt, som du påpekar), det är bara att erkänna: Jag misstog mig. Tack! Björn
Ciao Björn!
Är det så att burkarnas design speglar smaken av ölet ?
Hej Håkan! Intressant fråga. Vid närmare eftertanke finns det nog ingen korrelation. Det finns supergod öl i trista burkar och även förekommer fantastiska burkar som innehåller medioker öl. Men jag ska hålla koll i fortsättningen och se om jag kan hitta något samband. Chiao!
Vilket påhitt och arbete att få till en annorlunda baklucka
på en Citroen 2CV som i sig också är annorlunda. Man kan undra om ölen med detta motiv också smakar annorlunda?
Hej Anders! Du om någon vet ju hur nördiga citroënägarna kan vara, du har förstås mött ett antal under åren. Men du har rätt i att det var ett väldigt pill att måla bakluckan, och bilen. När jag sålde bilen satte jag på den normala bakluckan och hängde den med synvillan på väggen hemma, som ett konstverk. Jag har dock tappat bort den i någon av alla flyttar, annars kunde jag enkelt satt på den på min nya från 1987, av vad jag kan se är just bakluckan densamma på en årsmodell 32 år nyare. Även startveven är likadan. Mvh Björn
Haha! Din baklucka vann ju ändå. Inte minst för flitet.
Hej Lotta, ja, jag minns vilket jobb det var. Var och en av de tre färgerna svart, gult och rött var jag tvungen att måla var för sig på bakluckan som jag hade lagt på ett bord. Och färgen på den tiden tog flera dagar att torka. Men inte nog med det. Hela bilen är penselmålad med samma svarta färg. Bilen kunde ju inte läggas ner, så här gällde det att färgen inte rann. Vilka tider! Mvh Björn
Coolt!
Speciellt hästjungfrun.
Hej Hans, ja den figuren kunde jag inte ens gissa, men du sätter det perfekt, det är ju en hästjungfru.