Stendahl

En författare gillar Simone. Det är Stendahl (1783-1842). Han inser att kvinnor varken är änglar, djävlar eller sfinxer. De är mänskliga varelser som imbecilla seder har reducerat till halvt slaveri.

En av Stendahls romanfigurer heter Sanseverina, ett vackert namn, som jag ska kalla den kvinnliga huvudrollsinnehavaren i min nästa roman. Simone beundrar Stendahl för att han i en av sina romaner har projicerat sig själv i en kvinnas gestalt. Flera av H C Anderssons sagor figurerar i Det andra könet. Simone de Beauvoir måste ha varit väldigt beläst för det vimlar av citat i boken.

Psykoanalys

Det är en hel del om psykoanalys i boken, och Simone är kritisk mot Freud och hans kompisar. Men ändå återkommer gång på gång temat om att man frivilligt kan söka sig till homosexualiteten och välja att bli lesbisk. Det håller knappast dagens hbtq-rörelse med om. En annan tillflykt, enligt Simone, är att bli frigid, dvs inte bli sexuellt upphetsad. När jag var ung var frigiditet en rätt vanlig åkomma, men den var nog snarare ett sätt för mina kompisar att förtränga det faktum att det var rätt usla i sängen. Simone intresserar sig också för varför barn är så intresserade av uttömningsfunktionerna.

Kvinnan överlägsen mannen

Ett återkommande tema i Det andra könet är att kvinnan ”egentligen” är överlägsen mannen, en åsikt som inte var så populär att torgföra på den tiden. Men idag ser vi att unga kvinnor är duktigare i skola och på universitet, mycket tack vare de unga männens fäbless för att spela dataspel, och det är bara en tidsfråga innan kvinnor har högre genomsnittlig lön än män. Och att en totalvinnare i ett maratonlopp är en kvinna. Det är den friidrottsgren där nu den procentuella skillnaden mellan kvinnor och män är minst.

Otrohet, svartsjuka och sinnesjukdom

Simone skriver mycket om otrohet och svartsjuka. Att män är svartsjuka och bevakar sina hustrur så att de inte hoppar över skaklarna har med den kapitalistiska idén att göra. Att mannens egendom, ofta fast egendom i form av jord och skog (som har evigt liv), ska gå vidare till mannens barn. Och här menas ”äkta” barn, barn med blodsband. Så bara tanken på att avkomman skulle ha blodsband med grannen, med handelsmannen, med hustruns chef eller någon annan kändes skrämmande. Idag är det knappast det där med arvet som får män att vara svartsjuka. Jag vet inte vad det är, för mig är det en märklig företeelse, om jag tycker om min fru vill jag väl unna henne att ha det bra, om så i någon annans armar. Det här kräver en undersökning. Kanske är det en rent social konstruktion som kan få män att döda av svartsjuka.

En annan sak som väcker vår nyfikenhet i studiecirkeln är varför kvinnorna över huvud taget var otrogna förr i världen. Hade de en okuvlig lusta som deras (så kallade äkta) män inte kunde tillfredsställa? Var det en protestaktion? Var det pengar inblandade?

Många av kvinnorna som passerar revy i Det andra könet hamnar på sinnessjukhus. En intressant fråga är om psykisk ohälsa var vanligare då än nu.

Stark läsrekommendation

Boken är väldigt bra översatt till svenska och texten rinner lätt. De nästan niohundra sidorna känns inte som något tungt arbete. En nackdel är att alla fotnoter är samlade i slutet av boken, vilket innebär en massa bläddrande i stället för att läggas på respektive sida. Men sammanfattningsvis: Läs  Det andra könet!