I ett kommande blogginlägg går jag igenom hur revisionen ska göras.

Revisor som reträttpost

Det förekommer att en person som lämnar styrelsen blir ”bestraffad” genom att utses till någon annan post i den ideella föreningen. Vanligast är att personen blir ledamot i valberedningen. Det förekommer också att personen blir utsedd till revisor. Detta är inte så bra, eftersom revisorn då kan ha vänskapsrelationer med styrelseledamöterna vilket kan göra det svårt att ha en oberoende ställning. Man hamnar lätt i så kallat delikatessjäv (vänskapsjäv).

Det bör gå minst ett par år efter utträdet ur styrelsen innan personen blir revisor. Annars kan det bli så att han eller hon delvis granskar sitt eget arbete.

Yrkesrevisor, medlemsrevisor och lekmannarevisor

Ibland stadgar man att den ideella föreningen ska ha två revisor, varav den ena ska vara yrkesrevisor (auktoriserad revisor). Som yrkesrevisor kan man också välja att ha en auktoriserad redovisningskonsult. Den andra revisorn (som inte är yrkesrevisor) brukar kallas medlemsrevisor eller lekmannarevisor.

Båda dessa senare beteckningarna är olyckliga, tycker jag och föreslår att alla valda revisorer i den ideella föreningen kort och gott kallas revisorer.

Observera att om man har en auktoriserad revisor ska han eller hon följa revisorsinspektionens bestämmelser och ta betalt, även om revisorn är medlem i föreningen.

Oskrivna lagar

Det finns en del regler för revisorerna som är självklara och oskrivna och följer av så kallad god föreningssed. Hit hör att revisorn ska ha åtminstone hyfsade kunskaper i ekonomi och hur en förening fungerar.

Revisorn ska inte ha en nära koppling till (exempelvis vara gift med) någon styrelseledamot.