Dröjsmålsränta, förseningsavgift och inkassokostnad – så här långt sträcker sig samfällighetsföreningens rätt när någon betalar för sent.
Den viktigaste, och ofta den enda, inkomst samfällighetsföreningen har är uttaxeringen enligt debiteringslängden. Ibland kallas den (felaktigt) för medlemsavgift eller årsavgift.
Att alla betalar i tid är avgörande. Det handlar både om rättvisa mellan medlemmarna och om att föreningen ska ha pengar på kontot när räkningarna för underhåll, snöröjning eller amorteringar ska betalas.
Varför en medlem betalar sent spelar ingen roll. Om det beror på dålig ekonomi, slarv eller ren trilskhet är inget som styrelsen behöver utreda. Alla sena betalningar bör behandlas lika.
Hur ska uttaxeringen göras?
En av styrelsens viktigaste uppgifter är att se till att uttaxeringen betalas med rätt belopp och i rätt tid. Innan uttaxeringen ska styrelsen upprätta en utgifts- och inkomststat (en sorts budget) som läggs fram på föreningsstämman för godkännande. Dessutom ska en debiteringslängd presenteras på stämman för granskning och godkännande. Utan detta behöver medlemmarna faktiskt inte betala – och domstolar har varit hårda på den punkten.
När ska uttaxeringen betalas?
I 42 § i Samfällighetslagen står att debiteringslängden ska visa:
- Det totala belopp som ska uttaxeras
- Varje delägarfastighets andel
- När betalning ska ske
Det enklaste är att ange en betalningstid i antal dagar (t.ex. 30 dagar efter föreningsstämman) istället för ett specifikt datum. Då kan samma mall återanvändas varje år. 30 dagar är också i linje med räntelagens regler.
Eftersom betalningstid är lagstadgat behöver det inte stå i stadgarna – men det skadar inte att förtydliga det där.
Rätt till dröjsmålsränta
Enligt 6 § i räntelagen (1975:635) har föreningen rätt att ta ut dröjsmålsränta från förfallodagen. Räntelagen gäller för alla penningfordringar, även när borgenären inte är näringsidkare.
Hur hög är dröjsmålsräntan?
Enligt 5 § i räntelagen är dröjsmålsräntan referensräntan + 8 procentenheter. Just nu (andra halvåret 2025) är Riksbankens referensränta 2,00 %. Det innebär en dröjsmålsränta på 2,00 + 8,00 = 10 %, räknat per år.
Exempel:
En medlem har en uttaxering på 11.500 kr och pengarna kommer in på samfällighetsföreningens konto 56 dagar för sent. Dröjsmålsräntan blir 11500 x 10 % x 56 / 360 = 178 kr.
Detta behöver inte stå i stadgarna, men kan ändå vara bra för tydlighetens skull.
Förseningsavgift
Utöver dröjsmålsränta kan föreningen ta ut en förseningsavgift. Enligt lagen om ersättning för inkassokostnader (1981:739) är standardbeloppet 60 kr om inget annat avtalats. Föreningen ska ha skickat en skriftlig påminnelse.
Till skillnad från dröjsmålsräntan måste förseningsavgiften framgå av ett avtal. Min uppfattning är att ett avtal uppkommer i och med att det står i stadgarna. Den som förvärvar en delägarfastighet i en samfällighetsförening anses bunden av stadgarna, och en trilskande medlem kan inte skylla på att han eller hon inte har läst stadgarna. Jag tycker inte man ska lägga sig högre än 60 kr; det ska ändå vara ett rimligt belopp, och då kan det bli tjafs om vad som är rimligt.
Detta framgår av Lag (1981:739) om ersättning för inkassokostnader m.m.
Inkassokostnad
Om föreningen skickar ett inkassokrav (med en tydlig påtryckning om att ärendet överlämnas till inkasso om betalning inte sker) kan en inkassokostnad på högst 180 kr tas ut. Det krävs inte att man anlitar ett inkassobolag – föreningen kan sköta detta själv.
Detta framgår av Lag (1981:739) om ersättning för inkassokostnader m.m. samt Inkassolag (1974:182)
Vart ska breven skickas?
Breven ska skickas till medlemmens adress. Jag rekommenderar ett brev på papper, och inte via mejl. I en samfällighetsförening där delägarfastigheterna är medlemmarnas bostäder går det bra att lägga betalningspåminnelsen och inkassokravet i medlemmens brevlåda. Mitt tips är att två personer i styrelsen är med, då hamnar man i ett bättre bevisläge.
Om man skickar dokumentet per post behöver det knappast vara via rekommenderat brev och inte med mottagningsbevis. Det blir onödigt kostsamt.
Behövs betalningspåminnelse?
Lagen kräver ingen påminnelse innan inkassokrav, men jag anser att det är god sed. Det bidrar till att behålla en god stämning i föreningen.
Stadgeförslag
Betalningsdröjsmål
Medlem som inte betalar uttaxerade avgifter inom föreskriven tid ska erlägga:
- dröjsmålsränta enligt räntelagen (1975:635)
- förseningsavgift enligt lag (1981:739) om ersättning för inkassokostnader mm om högst 60 kronor per betalningstillfälle
- ersättning för inkassokostnader enligt lag (1981:739) om ersättning för inkassokostnader mm om högst 180 kr per inkassokrav
Styrelsen får besluta om påminnelseavgift enligt god inkassosed. Samtliga avgifter tillfaller samfällighetsföreningen.
Varför bör bestämmelserna stå i stadgarna?
Det är inte bara lämpligt att skriva in regler om förseningsavgift och inkassokostnad i stadgarna – det är faktiskt nödvändigt om föreningen vill vara säker på att kunna driva in dessa avgifter. Och då är det lika bra att ta med dröjsmålsräntan i stadgarna också.
Varning för konkludent handlande
Slutligen en liten varning för vad som på juristspråk kallas konkludent hanlande.
Det innebär att en part kan bli bunden av hur den har agerat i praktiken. I det här sammanhanget gäller att om samfällighetsföreningen under lång tid har låtit bli att ta ut avgifter enligt lag och stadgar, kan en medlem hävda att föreningen genom sitt agerande har avstått från detta.
I ett sådant fall bör föreningen meddela något i stil med:
Från och med 1 januari 2026 kommer samfällighetsföreningen att tillämpa dröjsmålsränta och avgifter enligt stadgarna på samtliga försenade betalningar.
0 kommentarer