Frihet eller bundenhet

Det finns två sätt att tågluffa i Europa. Att planera och boka sittplatser och sovplatser långt i förväg för att vara säker på att få plats. Eller ta dagen som den kommer och hoppas på det bästa. Jag hör till den senare kategorin. Friheten att ta dagen som den kommer är själva tjusningen med att tågluffa. Med appen Railplanner kan du leta fram tågförbindelser tills alldeles innan tågens avgång.

Ett lokaltåg av äldre modell i Polen som trafikerar en sträcka på ca 35o km.

Tåg där platsreservation erfordras

Då får du inte ens stiga ombord på tåget om du inte har någon platsbiljett. Så som det är på snabbtågen i Sverige. De värsta länderna är Spanien, Italien och Frankrike, när det gäller detta. De baltiska länderna och andra östeuropeiska länder är de bästa.

Tåg där platsreservation rekommenderas

Då får du stiga ombord, men om samtliga platser är upptagna hänvisas du till att sitta i mittgången eller i vagnsändan. Eller att stå.

Turisttåg, som det här på den tyska ön Rügen ingår inte i interrailsystemet.

Du kan också råka ut för att det under resans gång stiger på en passagerare som viftar med en platsreservation för just den plats där du har satt dig. Då är det bara att resa sig med ett ursäktande leende och lämna plats.

Tåg där det inte går att reservera platser

Det är mest lokaltåg, men de finns även på längre sträckor i Östeuropa. Nästan alltid finns det lediga platser. Se till att du är på perrongen i god tid innan tågets avgång. Det är inte ovanligt att tåg i Europa kommer in och öppnar dörrarna för passagerarna upp till en halvtimme innan avgång. Då ökar din chans att hitta en ledig plats, och till och med en bra fönsterplats. Även i lokaltågen finns det toaletter.

Har du otur krävs armstyrka för att få upp cykeln. Som här i Liepāja i Lettland

Skillnad i restid

En tågresa Hamburg–Paris tar 8-9 timmar med snabbtåg som kräver platsreservation. Du kan också tråckla ihop en förbindelse utan platsreservation, som då tar minst 13 timmar (med 7 byten). Men det är ju det som är charmen med interrail. En nackdel med många byten är dock risken att du missar ett eller flera byten på grund av förseningar.

Mellan Köpenhamn och Hudiksvall tar det 9 timmar med snabbtåg och obligatorisk platsreservering. Med en massa lokaltåg utan platsreservering tar resan 13 timmar.

Du kanske undrar varför jag tar ett exempel på en förbindelse i Sverige. Jo, det är så att trots att interrailkortet inte gäller i det egna landet, kan du göra en inrikes tågresa från hemorten till gränsen, som kan vara en landgräns eller en färjeterminal. Och likadant på hemresan.

Min hopfällda Brompton elcykel får precis plats i förstaklassvagnens bagagehylla