Mitt tidiga intresse för att skriva

Att skriva intresserade mig långt innan jag startade min bokproduktion i Björn Lundén Information AB. Jag började faktiskt ge ut en tidning redan 1973. Den fick namnet Getögat. För att tidningen skulle få en högre trovärdighet angav jag att den var organ för Gävleborgs Getklubb.

Donation till Kungliga biblioteket

Jag har inte tänkt så mycket på tidningen, men så hittade jag i en pärm ett högtidligt brev från 2019 från Kungliga biblioteket med en bekräftelse på mottagen donation av ett antal nummer av stenciltidskriften Getögat.

Jag har ingen aning om hur biblioteket hade fått nys om tidningen och därefter skickade ett tiggarbrev till mig från enheten för vardagstryck, där det enligt kb.se finns 13.900 hyllmeter publikationer. Tidigare kallades samlingen Småtryck, därefter den Okatalogiserade samlingen.

Stencilmaskin

Det här var innan datorer ordbehandlingsprogram och skrivare, så på stenciloriginal skrev jag text med skrivmaskin och ritade med penna. Jag arbetade som klasslärare i musik på Vibackeskolan på Alnö utanför Sundsvall. På nätterna smög jag mig in i vaktmästeriet och drog ut stenciler och häftade ihop tidningar. Det var ett under att jag aldrig blev påkommen under de sex år (1973–1979) som tidningen kom ut.

Filatelistisk frankering

Antalet prenumeranter ökade undan för undan och på slutet var det över 300. Tidningen packades i kuvert som frankerades filatelistiskt (inga vanliga kungafrimärken här) och många prenumeranter berättade att de läste vartenda ord i hela tidningen. Snacka om avgränsad målgrupp. Fortfarande, 43 år efteråt, har jag många gamla frimärken kvar. Sverige är ett av fåtal länder där frimärken har obegränsad giltighetstid.

Hjalmar Branting

En lustig episod är att på 90-talet hade jag flera rullar frimärken med Hjalmar Branting, utgivningsår 1960. Som valör står 15. Några medarbetare på Björn Lundén Information AB utgick från att det var 15 kronor och använde frimärkena för frankering av försändelser med böcker.

Inte heller Posten fattade att det rätteligen handlade om 15 öre, så under lång tid hade vi väldigt låga portokostnader. Portot för 20 g brev var då över 3 kronor, men här handlade det om brev på typ ett halvt kilo.

Allt mellan himmel och jord

I Getögat fanns utrymme för allt. Här är några exempel på vad tidningen kunde innehålla:

Frågor och svar

Hej Getögat!
Jag är en stockholmstjej på tolv år, som har en get hos mina släktingar i Dalarna. Lotta (geten) och jag har jätte-kul tillsammans, bland annat har jag kört in henne. Det värsta är att hon har varit så smart så hon har börjat suga ur sig själv innan mjölkningen. Nu vill jag fråga vad man kan göra för att vänja henne av med det.
”En getintresserad tjej”
PS. Jag har just börjat prenumererat på GETÖGAT och tycker att det är en toppentidning.

Redaktionen (dvs jag) svarade så här: Ja, det där är ett svårt problem, och som vanligt får vi väl lämna över frågan till läsarna och se om det är någon som har några tips.

Intervjuer med lantbruksnämnderna

Karin Persson (numera Sundblad) och Ulf Sundblad intervjuar lantbruksnämnderna i norrlandslänen om hur de ser på getskötseln.

Nya bokföringslagen

Undertecknad skrev en artikel om den (då) nya bokföringslagen och vad som gällde för getfarmare.

Getögats postordertjänst

Getögats postordertjänst (föregångare till e-handel) sålde mejeritermometrar, ostduk i hellinne, mejerilöpe, jutesäckar, samt äldre nummer av Getögat.

Kalle Hammarberg och Erik Sjödin

Den legendariska getveterinären Kalle Hammarberg Hammarberg skrev många artiklar om getens sjukdomar, bland annat en artikel om avmaskning. En annan legendar som skrev i Getögat var Erik Sjödin vid lantbruksnämnden i Härnösand.

Byggbeskrivningar

Det vimlar av ritningar som jag gjort. Till foderhäckar, killingboxar mm.

Riksorganisation

Gunnar Welin (senare Björn Welin) i Ramsele propagerade för att vi skulle bilda en riksorganisation för getägare. Idag finns Svenska Getavelsförbundet.

Besked från Livsmedelsverket

Livsmedelsverket gav ett generellt tillstånd för getägare att tillverka getost och getmesost i annan lokal än godkänd livsmedelslokal.

Geten i vårt lilla hushåll

hette en uppskattad artikelserie skriven av Gertrud Moholm i Öjebyn.

 Reportageresor i Schweiz och Frankrike

Jag gjorde några längre reportageresor, en till Schweiz och en till Frankrike. Mina språkkunskaper i franska och tyska kom väl till pass.

Höjning av prenumerationspriset

1977 höjdes priset för en helårsprenumeration (6 nummer) från 20 kr till 24 kr. Det kom inga negativa kommentarer.

Recept på ostlöpe

Margareta Löfstrand skickade in ett recept på ostlöpe med följande ingredienser:

Tre killingmagar, 1 kaffekopp salt, 1 tesked nejlikor, 1 liter vatten och en liten bit salpeter.

Hur fungerar getter

Jag skrev ett uppskattat kåseri om hur man bygger ett getstall med utgångspunkt i hur getternas psyke. Huvudpunkterna var:

•  Getter är starka djur. Alltså grova virkesdimensioner.
• Getter är envisa djur. Alltså ska dörrar och grindar öppnas åt rätt håll.
• Getter är elaka djur. Inte mot människor, men mot varandra.
• Getter är aktiva djur. Alltså är lösdrift bättre än uppbundna djur.
• Getter är lättlärda djur. Det är lätt att lära dem att göra en sak. Men nästan omöjligt att lära dem att låta bli att göra en sak.
• Getter är kräsna djur. Foder och vatten ska ha god hygienisk standard.
• Getter är nyfikna djur. Ha gärna fönster i getstallet så att getterna kan titta ut.