De vanligaste företagsformerna för konstnärer är:
- enskild näringsverksamhet (den allra vanligaste formen, även kallad enskild firma)
- aktiebolag (konstnären är anställd i sitt eget bolag, kallas ofta att ”sätta sig själv på bolag”)
- handelsbolag och kommanditbolag (förekommer bland konstnärer som arbetar tillsammans med någon annan, oftast är det tillsammans med någon familjemedlem)
- ekonomisk förening (exempelvis konstnärs- eller ateljékooperativ)
- näringsdrivande ideell förening (förekommer inom t.ex. dans, musik och teater).
Tillsammans
För den som vill bedriva den konstnärliga verksamheten tillsammans med någon annan finns möjligheten att göra detta i handelsbolag, aktiebolag, ekonomiska och ideella föreningar. För er som skattemässigt betraktas som gifta (alltså även sambor med gemensamma barn samt registrerade partner) gäller att ni skattemässigt kan dela resultatet från den ena makens enskilda näringsverksamhet.
Flest har enskild näringsverksamhet
De flesta yrkesverksamma konstnärer bedriver den konstnärliga verksamheten som enskild näringsverksamhet (enskild firma). Det är inte så konstigt, eftersom det är en företagsform som lämpar sig väl för detta. Minimal administration och låga kostnader för bildandet är en stor fördel. Det krävs inget speciellt startkapital.
Företagaren ansvarar för företagets skulder
En enskild firma är inte någon så kallad juridisk person. Det innebär bland annat att det är företagaren som själv måste betala företagets skulder om inte tillgångarna i företaget räcker till. På så sätt kan man gå i personlig konkurs vilket kan ses som en nackdel.
Företaget gör ingen egen inkomstdeklaration
En enskild firma är inte något skattesubjekt och lämnar därför inte någon egen inkomstdeklaration. Det är i stället företagaren själv som redovisar verksamhetens resultat i en näringsbilaga, NE, till sin inkomstdeklaration.
Skatt på överskottet
Överskott i näringsverksamheten beskattas som inkomst av näringsverksamhet med inkomstskatt samt egenavgifter eller särskild löneskatt, beroende på om du driver aktiv eller passiv näringsverksamhet.
Behöver inte registreras
Normalt behöver en enskild näringsverksamhet inte registreras. Bara om du vill ha ett skydd för verksamhetens namn (något annat än ditt eget namn) ska du registrera näringsverksamheten hos Bolagsverket. Bedriver du momspliktig verksamhet och/eller har anställda ska du registrera verksamheten hos Skatteverket.
Behöver ingen revisor
En enskild näringsidkare behöver normalt inte ha någon revisor.

0 kommentarer